Vem är jag att finnas?

Datafusk

2009-07-28T11:18:00.002+01:00

Någonting som man naturligtvis hatar här i världen är datafusk. Det vill säga när ett spel ger datorn fördelar som spelaren inte har. När datorn kan göra saker som spelaren inte kan. På samma sätt hatar man ju också när datorn ger spelaren fördelar som datorn inte har, omvänt datafusk eller vad man skall säga.

Igår spelade jag beyond the sword (civ 4). Allting gick finfint, jag hade säkrat hästarna och var på väg att säkra järnet. Då dyker det upp en random event som innebar att det dök upp fyra barbariska swordmen (styrka 6) utanför min stad där jag hade säkrat hästarna. Staden försvarades av en quencha (styrka 2). Okay, det här var inte ett egentligt datafusk men det kändes så. Det var otroligt frustrerande. Sedan tog några andra den staden, medans barbarswordsmennen tog min huvudstad. Då stängde jag av.

Linnéa har pluggat som attans på senaste och Linus är ju borta. Jag har haft det lite ensamt på senaste tiden. Men i förrgår så fick jag ett husdjur. Detta husdjur var en stor och fin nässelfjäril som mest satt och hängde i taket. Jag tyckte det var lite trevligt. Men idag så hörde jag ett fladdrande ljud. Det visade sig att fjärilen försökte tränga ut genom en fönsterruta. Så jag släppte ut den. Man kan tänka sig att den hade ledsnat lite på mig. Till exempel så lekte jag aldrig med mitt husdjur eller gav det mat.

Igår såg jag en hel film och två icke-hela. De två icke-hela var först rallybrudar. Helt okay, men jag var tvungen att gå och köpa kinamat när det var en halvtimme kvar av den. Den andra icke-hela var I am legend. Jag har tittat på en del av den förr men inte den här gången kunde jag se hela eftersom jag fick ett bootycall från linnéa. Den hela filmen som jag såg var cinderella man. Allt var skit och jobbigt. Men det som är bra var att jag visste att det skulle sluta bra eftersom den hette cinderella man. Det var ju skönt. Rätt bra film tyckte jag.

Tata!

Nerå...

2009-07-26T18:01:00.002+01:00

...jag har inte fallit i bloggdvala igen. Nu är jag nämligen här, bloggandes.

I fredags var jag på överraskningskalas. Det var fina fisken. Det kanske ställs till med alldeles för få överraskningskalas nuförtiden. Jag kanske borde bli en driven människa och börja ställa till med sådana. Det vore förstås lite roligt. Kanske för människor man knappt känner.

Grejen med överraskningskalas är ju att det är en fördel om det blir en överraskning. All planering bör ske på fördolt ninjavis. Det gäller att se till att huvudpersonen är på en speciell plats vid en speciell tidpunkt utan att personen misstänker att det är något fuffens på gång. Men man måste se till att anledningen till att personen ska vara där är tillräckligt viktig för att personen inte skall hitta på andra saker. Sammanfattning: en diverse uppsättning ninjaskills krävs för lyckad överraskningsfest (EDUNKFLÖ).

Edunkflö. Det låter som ett ord på danska. Förmodligen är det det också. Kan ha något med fiske att göra. Förmodligen någonting med fiske. Danskjävlar, alltid så luriga. Jag skall till danmark i helgen. Med Linnéa. Köpenhamn närmare bestämt. Vi ska spöa danskar och köpa öl. Vi kan kalla det för en kulturell snarare än rekreativ (borde vara ett ord) resa.

Jag öppnade kuvertet idag. Det från smart safety som var fel(a)dresserat. Det var inte något uppenbart kärleksbrev. Det verkade som att de ville ha pengar för att abonnemanget skulle fortsätta. Jag misstänker att det var någon slags kod. Det kanske är förbjuden kärlek mellan två personer vars familjer ligger i fejd. Det kan det mycket väl vara så. Mycket väl. Förmodligen är det så.

Jag har kläckt ett projekt. Projektet innebär att jag skall under exakt 24 timmars tid (vilket ungefär motsvarar ett dygn) spela in en skiva. Den skall innehålla minst 10 låtar och vara minst en halvtimme lång. Eller 25 minuter kanske, jag har ju inte för vana att skriva långa låtar). Skivan skall göras från scratch, som det heter, jag skall skriva låtarna, spela in dem och putsa till dem. Allt under 24 timmar. För detta krävs naturligtvis noggrann planering. Till exempel så bör inspelningen äga rum under en ledighet som sträcker sig över minst två dagar. Sen får jag fundera över om jag skall ha några gästartister. Men det är ju lite svårt på förhand eftersom en del av grejen är att jag inte får ens tänka på låtidéer som skall vara med på skivan. Det kan bli hur bra som helst eller hur dåligt som helst eller så misslyckas jag helt enkelt. Som kommentatorn i FIFA09 säger "either team could be winning this match or they could end with a draw".

Okay jag har skaffat "beyond the sword"-expansionen. Men jag får inte riktigt in känslan. På battlefield 1943 är jag rankad typ som 13000-någonting i världen. Inte helt sämst, men definitivt inte helt bäst. Det vore kanske kul att hamna på topp 10000. Jag tror jag skall gå och spela lite.

Under detta blogginlägg har författaren klippt naglarna (jag klöpp naglarna, de blöv klippta som jag med min dialekt säger).

Hej hej.

Elite

2009-07-22T15:46:00.002+01:00

Igår på jobbet noterade jag att P hade det magiska numret 1337 efter sitt namn på sin namnskylt. Det stod alltså P[...] 1337. Jag frågade honom varför det gjorde det. Då sa han att det var pinsamt att jag behövde fråga. Det var ju leet som det stod.

Hur hilarious a thing som helst att ha på sin namnskylt. Det gjorde min dag.

Annars inget speciellt att rapportera.

FF

2009-07-17T10:37:00.002+01:00

Jag har FF. Och kommer att ha det i en månad. Min manbo har åkt till de brittaniska öarna. FF står därför varken för föräldrafritt eller flickvänfritt, utan friendfritt. Nu kan jag leva runt som jag vill här hemma. Jag vet dock inte hur jag ska utnyttja det. Kanske äter jag spritt språngande en risifrutti i hans säng. Kanske går jag och lägger mig i tid. Kanske håller jag diskhon ren från gammal disk. Ja, ni vet sånt bus som man kan göra när man har FF.

Han planerar att gå på några slags highland games. Där en massa skottar håller på med skottska sporter. Som att hiva stockar eller haggishurling (på riktigt). Man skulle ju vilja se när en skotte kastar haggis. Det vore något det.

Mitt sökande efter den rättmätige adressaten till kärleksbrevet från smart safety har misslyckats. Än så länge.

Jag, Linnéa och Linus såg Harry Potter igår. Den var bra.

Tack.

Ett vilset brev

2009-07-15T13:31:00.002+01:00

Jag fick ett brev idag. Men det var inte till mig. Det var till en annan. Jag har försökt få tag på personen som brevet egentligen skulle till. Personen i fråga har ett ganska likt efternamn som jag. Men personen i fråga har ett tvärolikt förnamn jämfört med mig. Inget svar i telefonnumret jag stalkade upp. Men jag har skickat ett facebookmeddelande.

Man undrar ju förstås vad som finns i brevet. Det kanske är ett kärleksbrev. Det kanske är en miljon kronor. Men det tror jag inte. Det är säkert en räkning eller nåt. Speciellt eftersom det verkar vara ett företag som heter smart safety som har skickat det. Men det kanske är ett kärleksbrev från någon på företaget som har snott hem kuvert. Kan det mycket väl vara.

Imorgon skall jag se den nya harry potter filmen tillsammans med linus och linnéa. Det blir säkert något det.

Linus ska snart åka iväg en månad till de brittiska öarna. God som jag är så informerade jag honom att man inte kan säga cunt till kvinnor på de brittiska öarna, bara till män, till skillnad mot USA där man kan säga det till båda könen. Det har jag läst i Lemmy's självbiografi. Det kan ju vara svårt med konventionerna i utländska länder. Han kontrade med att man kunde säga det (cunt) till män i köningsberg. Filosofi-nörd-humor. Bra såklart.

Jag och Linus har gått upp till coca cola-league 1 med Morecambe idag. Vi är allt bra på att spela fifa 09. Men det var på vippen.

Han skriver blogginlägg i en rasande takt.

Hej hej!

Han var en riktig sjusovare

2009-07-14T19:49:00.002+01:00

Alltså någon som sover ända till sju! Vilken latmask till as. Tänk folk som sover till åtta. Åttsovare. De tar man inte gärna i med tång eller lyftkran. För att inte tala om de som slumrar till klockan tio på söndagsmorgnarna.

Själv skall jag gå upp 05:20 imorgon. Tur att man är en nollfemtjugosovare och inte en sjusovare. Nu kanske man undrar varför jag inte sover till 06:59 (som ju är helt okay, då är man ingen sjusovare). Anledningen till att jag ska gå upp då är för att jag ska jobba då. Jag jobbar på IKEA om morgnarna. Om dagarna spelar jag tv-spel. Battlefield 1943 för tillfället.

Jag ska inte bli lärare. Åtminstone inte på ett bra tag. Allt detta kommer att förklaras i en kommande låt som heter "too cool for school". Men nu jobbar jag alltså på IKEA. Det jag gör på IKEA är att packa upp varor och köra truck. Det trivs jag bra med. Väldigt bra faktiskt.

Jag såg "yes man" idag. Och jag tyckte om dem. Man gillar ju lättsmälta komedier. Samt typ alla andra filmtyper också iofs. Förutom skräckisar, jag blir ju så rädd.

Undrar lite vart mitt plåster tog vägen. Jag var och vaccinerade mig mot TBE häromsistens och kom nu på att jag inte minns att jag har tagit av mig plåstret. Appråpå krämpor så har jag tappat en stortå. Fast inte riktigt. Bara en stortånagel. Fast inte riktigt. Bara cirka 85% av en stortånagel. Den gick och fälla upp åt sidan, ungefär som en vinge. Men likt en vinge så satt den också fast. Så jag fick klippa bort den. Förutom 15% då som sitter kvar. Undrar vad som kommer att hända med de 15%:en som är kvar.

Michael Jackson har dött sen jag senast skrev. Eller, det har han väl inte, jag är tämligen säker på att han fortfarande lever. Men i vilket fall som helst så vill jag meddela att den bästa låten som king of pop har varit inblandad i är "I'll be there" med jackson 5. Nu vet du. Ifall du inte visste.

Det som är bra med sommaren är att glassätande hör sommaren till. Vilket naturligtvis inte bör hindra en från att äta glass på vintern. Men man bör äta glass på sommaren. Det finns inga hinder, inga ursäkter.

Nu ska jag gå och lägga mig. Man är ju ingen sjusovare.

[...] oktober, november

2008-11-25T17:33:00.002+01:00

Ja, jag har varit helt sämst på att blogga på senaste tiden. Jag ber om ursäkt. Kanske kommer det en uppryckning, vem vet. I vilket fall som helst så kommer en liten uppryckning i och med detta inlägg.

Allt är som vanligt. Jag tror inte att det har hänt så superduper mycket.

Dagens låttips är Vit Päls låt Varje Stavelse. Igår när jag lyssnade på den höll jag på att svimma för att den var så bra. Och vilken fantastisk text! "Och alla danskar hör Tina Turner [Tina Törner?] då trivs dom som bäst". Jag ska se Vit Päls på torsdag på landet i Stockholm. Det blir nåt det.

Själv så har jag spelat tre gånger sen vi sågs senast. En gång som praktikant-Henrik, En gång som blirger och en gång som son. När jag spelade som praktikant-Henrik så var det på bruksgymnasiets open mike. Jag drog av Bob Dylans "as I went out one morning". Det gick helt okay. När jag spelade som blirger så var det på Kalmar nations open mike (Spela!). Det gick lite sisådär. När jag spelade som son så var det på pappas 60-årskalas, då gick det jättebra. Jag spelade en låt som jag hade skrivit till pappsen.

Men Johnny Johnny's då? Jorå, vi fick en jättefin recension idag. Min favoritdel är "Sådan musik som man har i hörlurarna när ens högsta önskan är att någon ska fråga vad man lyssnar på".

Jag har köpt en playstation 3. Vilket har fått konsekvensen att jag har spelat en hel del Fallout 3 på senaste tiden. Det känns skönt att ha kastats tillbaka till den nuvarande generationen.

Jag såg just pingpong kingen. den gjorde inte lika stort intryck på mig som jag trodde att den skulle göra. Iofs så somnade jag när jag skulle se den igår och idag så satt jag framför datorn och såg resten.

Däremot så gjorde filmen "once" ett väldigt stort intryck på mig när jag såg den för ett tag sen. Så den kan jag rekommendera. Jag rekommenderar också den sydkoreanska filmen "I'm a cyborg, but that's okay". Fin film.

Det har kommit en massa snö. Jag är positivt inställd till den. Fast det är ju kallt när man går ut, men det är inte det värsta. Det värsta är att det blir halt. Jag halkar hela tiden. Alla andra verkar kunna gå på hur bra som helst men jag bara halkar runt som värsta bambin. Jag trodde först att det var mina skor. Men jag prövade gå ut med kängorna idag och det hjälpte inte. Det är samma sak när jag åker buss och det blir plötsliga stop när man står upp. Jag flyger runt som en vante medans andra på sin höjd höjer en smula på ögonbrynen. Jag kan ha dålig balans, men man vill ju inte erkänna att man har brister i balanssinnet. Dessutom har jag alltid trott att jag har ett bra balanssinne.

Man kanske skulle börja blogga lite.

Hare bäst i vilket fall som helst!

juni, juli, augusti, september

2008-09-02T20:24:00.002+01:00

Idag är det september. Och har så varit ett tag. Föregående blogginlägg ägde tydligen rum den 13:e juni. Det är ju tråkigt sånt här. När saker går och självdör.

Det har gått ett tag och jag tror att jag fortfarande inte har något att säga. Vi hoppar över de här två och en halv månaderna och fortsätter som om ingenting hade hänt.

Idag har jag hängt. Vad ska man annars göra? Ingen skola idag. Eller nja, högst frivillig skola. Eftersom den var så frivillig och dessutom började klockan 4 så utnyttjade jag min valfrihet och valde att inte gå till skolan. Om den hade varit tidigare så hade jag kanske kilat iväg. Men framåt sena eftermiddagen sådär så börjar ju komediserierna på tv4, vilket innebär att jag får något att göra.

På förmiddagen började jag på en låt om Totoro, men jag kunde inte riktigt genomföra det eftersom holana redan har gjort en fantastisk låt om Totoro. Men man vill ju gärna ha ordet catbus i en låt. Tänk om man hade en kattbuss. När jag blir popstjärna ska jag aldrig åka limo. Jag ska bara åka kattbuss. Gentekniken har ju kommit så långt nuförtiden så man kanske kan sponsra ett forskningsprojekt för att ta fram en kattbuss. Eller så får man använda magi, som jag antar att Totoro gör. Eller använder han genteknik. Hon verkar ju så påhittig den där Totoro så man vet aldrig riktigt var man har henne.

Istället spelade jag in en låt som jag döpte till "the student" eftersom den handlar om studentliv. Mer specifikt, mitt studentliv. Vilket innebär att man ligger i sängen och lyssnar på sorgliga låtar istället för att plugga eller laga mat. Gärna regnar det utanför också.

Igår tittade jag på en blaxploitation-film. Eller jag vet inte om det var en sådan, jag är lite osäker på definitionen, jag tror kanske att det inte var det. Men det var i sådan stil, lite. Den hette "Sweet Sweetback's Baadasssss Song" (sic!). Bra titel på en film. På förtexterna stod det att den var producerad av "The black community" och att den var dedikerad till alla "Brothers and sisters who have had enough of the Man". Bra förtexter. Filmen i sig var inte så värst. Rätt dålig tyckte jag.

Igår tittade jag inte på "allå allå emliga armén". Jag somnade nämligen innan. Synd. Det är ju nämligen en helt fantastisk serie. Jag gör ett nytt försök ikväll. Det börjar 23:40.

Jag har sent om sider kommit på att Bob Dylans "As I went out one morning" från John Wesley Harding-skivan är en helt fantastisk låt. Genom låten är det två ackord (F#m och E) förutom på ett ställe i varje vers där det går upp till A och C#m. Och det är där det händer. Det är där det är så bra att man inte riktigt vet var man ska ta vägen. "I offered her my hand, she took me by the arm" är ju ingen dålig textrad heller.

Imorgon ska jag till skolan. I övermorgon ska jag börja praktisera. He' blir nåt det.

Hare bäst du!

Livsprojekt

2008-06-13T13:53:00.002+01:00

Jag har kommit på ett livsprojekt. Bra va? Livsprojekt är fina, man håller på med dem hela livet eller åtminstone väldigt länge. Mitt projekt kommer nog ta en cirka 20-30 år tror jag. Men det kan också gå betydligt snabbare. Jag vet inte ännu. Allting beror väl på hur aktiv jag är med projektet.

Projektet går ut på att jag ska tonsätta och spela in Shakespeares sonetter. De är 154 stycken. Jag har lite tonsatt en av dem, men jag har inte spelat in. Sonetten som jag har tonsatt är sonett nummer 29. Det är min favorit blands Shakespeares sonetter, inte för att jag har läst alla. Jag googlade och kommer att klistra in den, så att ni slipper.

When in disgrace with fortune and men's eyes
I all alone beweep my outcast state,
And trouble deaf heaven with my bootless cries,
And look upon myself, and curse my fate,
Wishing me like to one more rich in hope,
Featur'd like him, like him with friends possess'd,
Desiring this man's art, and that man's scope,
With what I most enjoy contented least;
Yet in these thoughts my self almost despising,
Haply I think on thee,— and then my state,
Like to the lark at break of day arising
From sullen earth, sings hymns at heaven's gate,;
For thy sweet love remember'd such wealth brings
That then I scorn to change my state with kings.

Sådär. Den är bra den. I min version blir den lite Nick Cave:ig. Det här projektet ska jag syssla med typ när jag inte har något att göra och jag känner att jag vill tonsätta en sonett.

Annars är det lugnt. Lite stiltje här på bloggen såhär på sommaren. Men allt är bra. Ikväll ska jag hänga med Linnéa och Hedda. Det blir säkert bra. Imorgon ska jag se på fotboll, på något sätt. Det blir säkert bra.

Hare mest bäst i hela världen!

Hemligheten bakom pringlesupplevelsen

2008-06-03T19:18:00.004+01:00

Min värld blev till en lite bättre plats att leva på. Tack Nicke. Vi gick dit tidigt, i lördags alltså, och kikade på all reklam och alla trailers innan Indiana Jones (se nedan). Vi hade köpt biosnacks i form av pringles. Vi köpte dem på det klassiska biogodisstället, ni vet det där stället mellan Carl-Philip och stora torget, med en stor bild på när kronprinsessan Victoria besökte affären, hängandes bakom disken. <- hopplös mening. Till saken, varför är min värld lite bättre sen i lördags? Jo, därför att Nicke berättade för mig att det bästa är att äta pringles med den konvexa sidan neråt mot tungan, den är mer kryddad på den sidan. Visste ni detta, eller blev er värld också lite bättre nu?

Hur går det med pluggandet skulle man kunna undra. Vi byter ämne.

Jag strängade nyss Lady Catherine, min röda gitarr. [Jag lade till den här bilden. Sen kom jag på att det kanske inte var världens bästa bild, på varken Catherine eller mig, eftersom det är så mycket motljus. Men tydligen så går det liksom inte att ta bort bilden. Mycket märkligt alltihopa.] Det är sånt man gör när man inte vill plugga. Till exempel.

Jag och Johan var ner på stan och åt idag. Jag åt enchiladas och Johan bjöd mig på dem. Hyvens. Vi pratade om OS och vilka roliga grenar vi ska se på (tillsammans med Chris Härenstam som ju alltid får hantera de mer obskyra grenarna). Sen pratade vi om doping och hade det väldigt trevligt. Efter det åt vi varsin chocalate-fudge-brownie-glass-grej som vi köpte på burger king. Den avnjöt vi nere vid åkanten.

Sen dess har jag fokuserat på att plugga så lite som möjligt. Jag blir så inspirerad av död åt gemene man bloggen (som finns länkad till här till vänster).

Det här vädret alltså, det är inte klokt. Det kan inte vara hälsosamt, man kommer ju helt ur balans. Det är därför folk är så galna och hetsiga. De "behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans", som Håkan Hellström sjöng när jag gick på gymnasiet. Jag behöver verkligen en smäll på käften känner jag. För jag är inte i balans.

Ojdå [...] tur. Jag trodde jag behövde kila ner till folkes för att köpa snus men som tur är har den gode Johan glömt kvar en halvfull dosa här som jag kan sno från. Finders keepers. "Folkes stänger väl klockan tio?" tänker ni. Ja det har ni förstås rätt i men problemet är att klockan nio börjar Guds historia på kunskapskanalen. Det ska jag inte se nu. Men väl friidrotten på fyran. Guds historia spelar jag in och tittar på efteråt. Guds historia, det är fina grejer det. Nåt för en gammal religionshistoriker som jag.

Nu ska jag nog stämma Catherine. [...] Hon hade hållt sig i stämning rätt så bra faktiskt. Fyra minuter kvar.

Hejdå, ni helt fantastiska människor!

Främlingar

2008-06-01T23:29:00.002+01:00

Jag har en liten natthörna i mitt rum. För det första står det en säng i hörnan. Ovanför sängen sitter en lp-skiva med kate bush, "The Dreaming". Vid fotändan sitter ett akvatint tryck som Linnéa har gjort som avbildar en natt med måne och några av nattens djur. Och ovanför hänger ett foto på en sovandes Linnéa. En natthörna. Det har blivit det som något av en slump. Jag tänkte till exempel inte ens på det genialiska att hänga "The Dreaming" ovanför sängen när jag gjorde det. Nöjdis.

Jag lyssnar på Susanne Sundførs myspace. Det är skitbra misstänker jag. De kan de där norskorna.

Jag och Nicke gjorde en låt som heter "Alien rhapsody" idag. Den handlar om förhållandet mellan människor och aliens. Jag tänker inte elaborera. Den kanske dyker upp på the beams myspace...fast det dröjer nog ett tag innan den är inspelad och klar. Nicke och jag hyrde en film, de kostar 10 spänn på folkes under sommaren, som heter "Good luck Chuck". Den var helt okay stundtals.

Igår var jag och Nicke på bio. Vi såg Indana Jones. Den var faktiskt rätt bra. Den var väldigt spännande och sådär. Underhållande är väl ett ord som passar filmen. Appråpå främlingar.

Tenta på torsdag. Känns väl sådär va?

Det är 15 grader ute. Mitt i natten. Det kan inte vara hälsosamt.

Kanske bäst jag går och lägger mig innan det blir ljust.

2008-05-30T22:51:00.002+01:00

Fredagskväll och sådär. Jag har spelat pingis och druckit öl. Jag har kastat dart och druckit öl. Jag är lite full men inte så väldans full. Alltså lite full. Jag tycker inte att det är så häftigt som man kan tro att jag tycker. Dock tycker jag inte att det är ohäftigt. Det är väl neutralt? Eller? Ibland ser jag på fulla människor och tycker de är lite sämre än mig. Moraliskt förträfflig som jag är. De är unga brukar jag tänka. Och visst måste man ge ungdomen lite spelrum. Och de som inte är unga är ju ungdomliga, vilket ju naturligtvis inte är dåligt. Men visst är de lite sämre än mig. Jag som alltid blir lite lagom full när jag dricker. Eller så blir jag trött. Inte blir jag som dem inte.

På vägen hem från Uplands nation beställde jag en pizza på johannesgrillen. Inte för att jag var jättehungrig. Märkligt alltihop. Kulturell betingning kanske. Jag har ätit halva. Nöjd.

Folk har varit som galna idag. Hetsat runt ute i sommarkläder och nya solbrännor. Har de inget bättre för sig? Det har de förstås inte, för vad skulle det vara?

Igår Picknickade jag, Carolina, Ingrid och Johan. I en park dessutom, som om det inte vore nog på excesserna. Efter picknickandet drog vi hem till Johan och tittade på en film som vi hade hyrt. Filmen var "punch-drunk love". Huvudrollerna innehas av Adam Sandler och Emily Watson. Det är en romantisk komedi. Adam Sandler spelar sin vanliga roll. Och jag gillar det. Jag gillar faktiskt Adam Sandler. Dessutom är det faktiskt en väldigt bra film. Ganska konstig och arty. De som normalt sett avskräcks av Adam Sandlers namn bör för sin egen skull inte låta sig avskräckas i just det här fallet. Jag kan identifiera mig lite med rollen han spelar i filmen; självföraktande, naiv och tafatt.

Det kan vara så att jag går till Johan och tittar på NHL-hockeyn. Den börjar typ två eller nåt. Men det är så lätt hänt att man bli lite trött. Till exempel är jag det nu.

Så trött att det här får bli näst sista meningen.

Hare helt bäst.

Sammanfattningsvis så...

2008-05-26T10:37:00.002+01:00

I Onsdags var det dags. Jag talar naturligtvis om det grandiosa bonde söker fru. Programmet avnjöts hemma hos mig tillsammans med Carolina, Fanny och Ingrid. Vi var skitnöjda. I programmet visades bönderna som skall vara med i programmet upp. Det riktiga bonde börjar inte förrns i höst nångång. Jag kan tammefan inte bärga mig.

Torsdag. Var på föreläsning och blev ofantligt nöjd över att föreläsaren vid ett tillfälle använde uttrycket "pin kiv" och vid ett annat tillfälle använde uttrycket "full i fan". På eftermiddagen repade vi med johnny johnnys och på kvällen var jag hem till Linnéas kompis Carro och tittade på Eurovision semifinalen.

Fredag: hängde med Johan. På kvällen mys med Linnéa.

Lördag: Jag och Linnéa åkte hem till mina föräldrar och sa hej till djuren. På kvällen hem-hem (sic) till Carolina för att se på finalen. Skit. BH kom elva. Men vad som är värre är att Ryssland med en av tävlingens värsta låtar vann. Jag tycker att Björn Gustafsson var rolig. Skitsamma om folk ute i Europa förstår ironin eller inte, jag hoppas lite att de inte gör det.

Söndag: Jag och Linnéa tittade på den gravt psykadeliska disneyfilmen "Fantasia" (från 1940). Jag vet inte om den var så särskilt bra, men den var understundom lite rolig och fascinerande. Man bör nog ha sett den nån gång i sitt liv tycker jag. Jag såg dock inte riktigt hela eftersom jag somnade i mitten. På kvällen hängde jag med Nicke och vi såg Assault on precinct 13 remaken. Jag har inte sett orginalet, men tydligen skall den originalet vara bättre. Jag tyckte dock om remaken, den var riktigt spännande.

Det var väl det.

Sammanfattningsvis så har jag haft det bra.

Idiotichock

2008-05-21T05:20:00.003+01:00

Det måste helt enkelt ha varit så att de var så säkra på att Belgien och Ishtar skulle gå vidare, så de kunde rösta på sina andrahandsfavoriter. Så tänkte de; röstarna; idioterna. Som av en händelse så sabbade de finalen på så sätt att de bästa bidraget inte är med och tävlar där. Det blir helt enkelt inte en rättvist. Finalen kommer att gå ut på att kora eurovisionsschlagerfestivalens näst bästa låt. Alla vet det. Lite tråkigt.

Kanske borde leadsångartjejen i belgien haft den helröda klänningen på sig (som hon hade i de nationella tävlingarna) istället för den vitröda klänningen hon hade på sig.

Men! BH och Laka gick vidare med sin låt pokusaj, det var väl för väl. De hade tema "tvätt" i sitt framförande. De verkar variera sina framträdanden, vilket ju naturligtvis är roligt. Jag hoppas att de hittar på något nytt till finalen. Och de där kläderna han hade på sig. Bra kläder, riktigt bra.

Kristian Luuk var också bra.

För övrigt är jag ofantligt nöjd att vedervärdiga Irland inte gick vidare.

Hare Kaninkanon!

Titeln avslöjar allt

2008-05-19T23:45:00.003+01:00

Jag fångades lite utav H&M-reklamen. Eller nja, låten i den. Tack gud för reklammusik.se. Det visade sig vara Keren Ann. Jag blev inte så förvånad. Jag har bara lyssnat på en Keren Ann skiva (not going anywhere) men den skivan är väldigt bra. Tydligen skall, åtminstone, hennes tidigare skivor vara ganska annorlunda. Men vad vet jag. Låten i reklamen heter iaf "lay your head down".

Den här veckan har jag mycket planerat. Mycket tv-tittande planerat till och med. Varav eurovision består av 3 fjärdedelar av det planerade. Den resterande fjärdedelen är bonde söker fru som finns tillgängligt för avnjutande på onsdag. Bonde söker fru alltså, man har ju saknat det. Fast det börjar ju inte på riktigt, riktigt än. Det blir väl i höst någon gång. Kan jag tänka.

"Lay your head down in my arms". Det är något med armar. De är förträffligt bra att ha när man skall krama på någon. Till exempel. På:et är för övrigt avsiktligt. Jag gillar att säga att jag vill krama lite på någon. Jag brukar till exempel säga det till Linnéa, när hon är närvarande och jag när jag vill det. Meningen får en lite annorlunda betydelse, det är som att ena parten är passiv. Ungefär som när ett litet barn kramar (och kanske gömmer sig lite bakom) en förälders ben. Skillnaden i själva handligen är att man enbart ger en kram. Fast alltsom oftast kan det väl tänkas bli så att man blir lite kramad tillbaks när man kramar på någon.

Jag har knappt spelat någon musik idag. Förutom när Jag, Ingrid och Carolina sjöng "fader Abraham". Då spelade jag gitarr. Johan var också närvarande men han gick och diskade när vi började sjunga. Inte too cool for school men väl too cool for "father Abraham".

Äh.

Hare kaninkanon!

Sviss, french and canadian

2008-05-17T01:10:00.003+01:00

Jag glömde ju bort helt bort det franska bidraget som naturligtvis innehar tredjeplatsen på listan över de bästa eurovisionlåtarna (se nedan). Låten heter "Divine" och framförs av Sebastien Tellier. Ingen klassisk fransk ballad alltså. Jag tycker att det låter lite som sena beach boys. Väldigt bra låt anser jag. Lite utav en sommarhit.

Jag, Johan och Ingrid var hos Johan och åt marängsviss. Marängsviss är gott förstås. Vi hade nog en smula för mycket grädde i dock. Jag blev ganska tjock. Så även Johan och Ingrid. Vad är en sviss månntro?

Tidigare under dagen var jag på föreläsning. Yeah.

Jag och Johan spelade en rollercoaster tycoon 3. Yeah.

Sen marängsviss, kortspel och hockey. Yeah and Semi-yeah. Det gick inte riktigt så bra som jag kanske hoppades (ända tills det var 5 sekunder kvar) på. Kanadickerna vann med 5-4. Inte helt och hållet orättvist. Så det känns okay.

Den där franska filmen såg jag aldrig klart. Mest på grund utav att jag somnade. Som tur är började jag spela in när jag märkte att ögonlocken blev tunga. Jag har kikat lite på den idag. Den är skitbra. Dialogen är fantastisk, helt onaturligt - men fantastisk. Varannan mening skulle kunna vara ett citat. Det är en bra film helt enkelt...vi får se hur den slutar. I filmen finns det en man som säger en mening om dagen. Och denna mening säger han klockan 10 på förmiddagen. Det har han tydligen gjort sen hans fru lämnade honom för 7 år sedan. När han inte talar så tänker han på vad han skall säga för mening. Bara en sån sak.

En bra grej med rytmägg är att det är små grejor i dem som rasslar. Dessa små grejor gör att det inte är alltför svårt att ställa ägget med den vassa ändan neråt. Mitt röda lilla rytmägg står med vassa ändan nedåt på min tv. Och det ser ju lite coolt ut.

Nu ska jag nog avnjuta den sista biten av mannen på tåget. Au revoir, som de säger i Schweiz, Frankrike och Kanada.

Jag har aldrig...

2008-05-15T20:15:00.002+01:00

...varit så laddad som jag är nu inför eurovision song contest. Detta beror på två fantastiska låtar. Jag talar naturligtvis om Belgiens och Bosnien-Herzegovinas bidrag.

Belgiens bidrag heter Julissi Na Jalini och framförs av Ishtar. Det är min favvolåt. De sjunger på låtsasspråk. Väldigt skickligt utformat låtsasspråk kan tilläggas. De har dessutom en pilimarisk cellist. Jag får lite amelievibbar av leadsångerskan, det kan vara det röda på det gröna. Dessutom en fantastisk sättning med nylonsträngad gitarr, klarinett, flöjt och lite stråkar. Ingen perkussion. Ett helt fantastiskt bidrag och jag hoppas hoppas hoppas att de vinner.

Bosnien-Herzegovinas bidrag heter Pokusaj och framförs av Laka. Allting är så vackert. Jag får en del BD-Henrik Berggrenvibbar av sångaren. Tjejen som dansar och sjunger lite tycker jag dessutom också är väldigt bra. Jag gillar också den sköna dynamiken i låten med härliga vändningar. Låten finns på youtube även på engelska här. Jag vet inte riktigt vilken version som jag tycker bäst om. Antagligen framför väl de den på engelska i eurovision. Jag älskar textraden, i den engelska versionen, "I'm gonna try to kiss you - please act like you dont know why".

Jag håller Belgien som min favvis och BH som tvåa. Jag har inte hört riktigt alla låtar så jag vet inte vilken som är trea. Av de jag har hört lutar det mot att ingen är trea.

Ojdå, bara en kvart tills folkes stänger. Bäst jag går ner och köper snacks.

[...]

Det blev icas sourcream and onion. chipsen kommer att komma väl till pass när jag senare under denna kväll kommer att kika på en fransk film som går på tvåan. Filmen heter "Mannen på tåget" och jag tror att jag inte sett den förr. Svt alltså, de visar filmer som man annars kanske inte skulle komma i kontakt med.

Idag har jag spelat pingis med Johan till exempel. Jag har också varit och körat. Linda Bengtzing var på besök idag. Jag har alltid haft ett gott öga till Linda Bengtzing och efter idag så har det intrycket förstärkts. Hon är en väldigt skicklig artist och verkar vara en glad och härlig person, måste jag säga.

Fina fisken.

Varm saft och sval honung

2008-05-13T00:03:00.002+01:00

Okay, innan jag börjar blogga på allvar ska jag blanda saft och sätta den på värmning.

[...]

Nu har jag satt på saften. Undrar hur långt jag hinner skriva innan det är dags att hämta den. Jag lyssnar lite tyst på honey is cool. Tänk om man vore lika cool som honey is cool.

Jag spelade baby jane på gitarr två gånger tidigare idag. Jag gjorde den nog inte lika bra som honey is cool. Även om jag naturligtvis imbillade mig det. Tur att jag inte spelade in mig själv och lyssnade efter. Det är alltid lika deprimerande.

Jag har spelat in sång på min blivande hit. Det är alltid lika deprimerande. Men jag tror jag är något på spåren. Nu finns det orgel, hitarr, ukulele och sång på den. Det kanske räcker så. Bergis inte. För det blir så konstigt i mitten. Hur tänkte jag där? Det kanske går att fixa. Jag har lagt till två ord till texten dessutom. Båda orden har jag stulit från håkans kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Fast jag har översatt orden. Jag tror att de kommer att göra en hel del.

Undrar om min varma saft är varm. [...] Det var den inte. Den var het. Så pass het att den kokade. Varm saft påminner mig om lumpen när vi var ute i skogen och mös. Jag ska dricka icas blandsaft med svartvinbärssmak. Det är en bra saft det.

Jag gick i skolan idag. Vi hade två (!) föreläsningar. På samma dag. Man skulle nästan kunna tro att jag läser vid en institution som har försetts med ekonomiska resurser. Men så är väl inte fallet antar jag. Vi har ingenting imorgon till exempel. Fast å andra sidan ska vi ut och åka buss på onsdag. Jag har gjort det förr. Men jag frågade idag om jag fick följa med ändå. Det är ju trevligt att åka buss. Och dessutom ha en lärare som berättar saker medans man gör det.

Saften är fortfarande helt odrickbart het.

Jag är lite ensam idag. Som tur är har jag, som sagt haft två föreläsningar idag. Undrar hur det ska gå imorgon. Johan är i Malmö, Nicke jobbar och Linnéa jobbar ju också förstås. Linnéa kom aldrig och hälsade på mig idag, fast hon hade goda skäl. Så det är okay.

Det är skönt att vara ensam ett tag. Men när man har ledsnat på att spela musik och "heroes of might and magic III" så är det lätt hänt att man får lite ångest och blir lite depp.

Undrar vad Ingrid gör imorgon, man kanske ska chansa och ringa na. Na är helt överlägset att säga istället för henne. En stavelse och en stavelse med lite schvung i därtill. Måste man tillstå.

Fortfarande het. Det är jobbigt att bränna sig på tungan tycker jag. Den blir liksom så sträv och så tappar man smaken.

Nu brände jag mig lite på tungan. Vad klantigt. Precis när jag har skrivit att jag tycker det är jobbigt.

Såg på de tre sista avsnitten av klass 9a igår kväll. Påmindes om två anledningar till att bli lärare: kontakt och tårar. De är sammanlänkade. Jag vill gråta när mina elever går ut gymnasiet. Jag vill dessutom att de gråter. Men då måste man vara bra. Det vill jag vara, men just precis nu känner jag mig inte alls förberedd.

Det är drickbart men väldigt varmt. Jag satte lite i halsen också.

Nej, jag vill inte gå och lägga mig. Och varför skulle jag? Jag har ingen tid att passa imorgon.

Jag skulle vilja ha en hund i mitt lilla korridorsrum. Men inte en liten meshund. En mellanstor lagomhund. Det vore mysigt tider som dessa. Jag skulle kunna lägga mig och titta på tv medans den ligger vid mina knäveck och myser. Det vore nåt det.

Jag har fortfarande kvar av saften, och två låtar kvar på honey is cool playlisten. Men nu får det banne mig räcka. För den här gången.

Du är bäst, utifall du hade glömt det.

Det regnar nästan

2008-05-11T18:50:00.002+01:00

Något som ju förstås är helt underbart. Finns det något jag tycker om här i världen så är det regn. Jag är lite sugen på att gå ut i t-shirt och bara vara. Du och jag regnet.

Sen sist har jag och Linnéa sett på den tackiga 60-tals-science-fiction-filmen "Barbarella". En fantastisk film på många sätt, jag vet inte om den är speciellt bra men det är något visst med den. Mycket sex och sexuella anspelningar. Och science-fiction, såsom den såg mot slutet av 60-talet.

Igår grillade vi samt gick ut och dansade. Bra gjort naturligtvis.

I fredags var jag på födelsedagskalas hos Hedda. Det var bra det.

Idag tittade jag och Linnéa på ett avsnitt av "inför eurovision song contest". Jag har länge sagt det och jag blir allt säkrare på att Belgiens bidrag är helt överlägset. Om någon påstår något annat så beror det på antingen okunskap eller undermålig smak.

Linnéa drog hem och målade. Så jag tog tag i mina kreativa imperativ och jobbade lite på min nya hit.

Sen drog jag till Nicke och såg på filmen "the bucket list" eller vad den nu heter. En väldigt bra film i vilket fall som helst.

Nu kom Ingrid, så jag ska sluta blogga. Hare bäst!

Ojdå!

2008-05-09T08:02:00.002+01:00

Jag såg just att jag ljög en smula. Jag läser inte en kurs i kulturantropologi. Jag läser en kurs i kulturgeografi. Undrar hur bra den här kursen kommer att gå egentligen.

Jag har spenderat en och en halv dag hemma hos mor och far. Och vovvarna. Jag har haft en hel del kvalitétstid med vufflarna faktiskt. Det första jag gör när jag kommer hem är att plocka en massa fästingar på dem. Resten av tiden går till att bygga upp förtroendet igen.

Jag har rakat av mig skägget också. Det började bli långt.

Om en stund börjar min föreläsning. Den äger rum i ekonomikum. Det är nära och bra. Efter den skall jag på intervju. Det är några som skriver en b-uppsats som skall intervjua mig om bloggande och identitet. Det blir säkert roligt.

Jag hittade en sjukt bra melodislinga igår. Låt oss hoppas att det blir en låt av den. Jag har ett tema på låten redan. Låten kanske blir helt sämst, men ingen kan någonsin ta ifrån mig den där melodislingan. Den är helt bäst.

Ikväll skall jag på Linnéas kompis Heddas födelsedagskalas. Det blir bra det.

Ha en fantastisk dag!

Skolan

2008-05-06T08:22:00.002+01:00

Jag har börjat gå i skolan. Det känns skönt. Den här terminen har jag inte gått så mycket i skolan, vilket har lett till nån slags ångest i stor utsträckning. Men nu läser jag en kurs i kulturantropologi (igen). Jag har gjort det förr men fixade aldrig tentan. Och om jag inte tar tentan så kan jag inte läsa min examenstermin till hösten. Därför läser jag. Jag tycker om det. Jag har ju fått en ny klass, så det är lite spännande.

Igår morse såg jag Rosa the movie. Den var väl okay, jag vet inte om jag är målgruppen riktigt. Jag och Linnéa såg karate kid 1 i förrgår. Linnéa tyckte om den. Det måste man. Det är faktiskt en genuint bra film. Det tror man kanske inte, men det är den.

Fixade en The beams myspace. www.myspace.com/thebeamsmusic. Kolla gärna in de häftiga bilderna och filmerna. Musiken kommer snart, kan jag tro.

Idag ska jag på föreläsning. Det blir roligt, kan man tro.

En fjäder i hatten

2008-05-04T06:22:00.002+01:00

Jag skulle vilja skaffa en hatt och sedan ha en fjäder i den. En fjäder i hatten helt enkelt. Fast inte en sån från fåglar. Det vore väldans roligt.

Men ingen kan bära upp en hatt. Det har Johan berättat för mig. Jag håller nog med. Ingen kan bära upp en hatt. De enda gångerna man kan bära upp en hatt är när man spelar någon slags roll.

Jag skulle vilja ha en western-pianisthatt. Jag tror att de är ungefär som ett vanligt plommonstop fast kanske något högre. Om jag hade en wester-pianisthatt skulle jag ha den på mig när jag spelade en roll. Inte annars. För man kan inte bära upp en hatt.

Vi hade ett gig i bervaldshallen igår. Jag och mamma. Och en massa andra. Det var med alla-kan-sjunga-kören. Organisten som hade anlitats för syftet hade grått skägg och kaptenshatt. En så god organist som någon. Han bar upp hatten, men så spelade han också en roll. Organisterna är ju alltid bäst.

Jag vill ha ett nord electro. Jag är inte rik. Diskrepans.

Idag hoppas jag få avnjuta karate kid 1. Vi får se om Linnéa är upp för det. Hon har aldrig avnjutit karate kid 1. Synd och skam på torra land tycker jag. Jag tror att jag citerar karate kid minst en gång om dagen.

En lite konstig dag

2008-05-02T00:56:00.002+01:00

Inte för att det har hänt så särskilt konstiga saker eller så. Men den har gått fort och jag vet inte riktigt var jag har den.

Johan ringde på morgonkvisten och tyckte att jag skulle hänga med på brunch. Jag är inte den som är den. Det var jag, Johan, Mårten, Anders och Ingrid. Efter en smula kringvandrande hamnade vi på storken vid stora torget. Jag åt en brie/salami, om nån undrade.

Linnéa ringde medan vi satt och åt. Hon, Linnéas mamma och Anna skulle åka till Bror Hjorts hus och se på Tove Janssonutställningen och undrade om jag ville med. Anders åkte hem, dock inte på grund av en aversion mot mumintroll. Mårten, Johan och Ingrid följde med mig till utställningen och vi hann dit en stund före Linnéa och de andra.

Vi avnjöt utställningen. Det var lite roliga grejer och det var lagom mycket att titta på. Bra det. Efteråt kom vi på att vi skulle se på film allihopa, förutom Linnéas mamma som åkte hem. Mårten avvek senare också.

Vi hyrde en film på folkes och gick hem till mig och kikade på den. Valet föll på "Tillsammans är man mindre ensam". Ingen av oss hade sett den tidigare vilket ju är en bra grej. Jag har tänkt se den ända sen den kom ut men det har liksom aldrig blivit av. Den fick ganska sval kritik om jag minns rätt, men jag tyckte den var bra. En söt feel-goodfilm. Sånt gillar jag. Man vill ju må bra. Även om jag kan tycka om tunga eller svåra filmer så är det ganska sällan jag är sugen på att se dem. Man vill ju må bra.

---

Det är nattliv på tv. Jag tittar inte så aktivt på det. Det är lite okay att inte kunna ett svar på de pussel som erbjuds i programmet. Men jag blir så frustrerad av de människor som ringer in utan en kvalificerad gissning. Just nu är temat "djur" ordet som söks är katt****. Den första som ringde in gissade på kattuggla. Det är ingen bra gissning alltså.

---

Efter vi hade sett på filmen gick vi och hämtade johans boule-bollar. Sedan spelade vi (surprise, surprise!) boule. Johan vann. Vi misstänkte honom starkt för kardinalsynden tjyvövning.

Eftersom vi hade varit sugna på pannkakor hela dagen gick vi hem till mig och gjorde sådana. Förutom Ingrid som drog hem till sitt föräldrahem.

Vi tittade, efter att vi hade ätit, på tv. Linnéa och Anna drog hem till Linnéa och jag och Johan spelade det utmärkta dataspelet Arcanum en stund, tills Johan blev för trött och gick hem.

Ganska så många aktiviteter under dagens gång, kanske därför dagen har känts lite konstig.

Tjipp!

The Beams och sånt

2008-05-01T00:56:00.002+01:00

Igår var det sista April. För ett par timmar sen. Nu är det alltså första Maj. Någonstans i huset spelar dom those dancing days, utanför huligansjunger ett par pojkar "VIK - världens bästa lag". Jag gick förbi dem på vägen hem. För en halvtimme sen kanske. De sjöng då också. Jag kom på att jag borde ha fällt kommentaren: "Är inte det ni sjunger en smula kontrafaktiskt?". Lätt att va efterklok som de säger.

Sista April är en väldigt stor happening här i Uppsala. Folk är som galna och super en massa.

Halv nio kom den gode Spader över. Vi pratade lite och efter ett tag kom Niklas, Linus och Johan över. Vi hängde och Lazer Beam (jag), Plasma Beam (Johan) och Star Beam (Niklas) körde igenom våra sex låtar en sista gång. Det var nämligen så att det fantastiska bandet The Beams skulle hålla konsert.

Konserten ägde rum framför en entusiastisk publik på kyrkogårdsmuren mittemot Johannesgrillen. Tiden var klockan 11. Star Beam spelade gitarr, kazoo och sjöng. Plasma Beam slog på stora trumman och triangeln samt spelade kazoo. Lazer Beam (that would be myself) spelade gitarr, melodika, Banan-shaker, triangel, fingercymbaler och sjöng. Det var runt 25 personer i publiken, kanske 30 och vi blev inklappade tre gånger. Det starkaste intrycket från konserten var gossen som utbrast "Det här är den bästa spelning jag vart på!". Och det måste det ju rimligtvis ha varit, skönt med någon som sätter orden på allas läppar. Han borde dock kanske ha sagt "Det här är den bästa spelningen jag vart på och någonsin kommer att vara på!".

Scenen alltså, det är där jag hör hemma. Egocentrisk som jag är. Det är det man vill göra, stå på en scen och bli en smula älskad. Jag tror dessutom att jag kan vara ganska bra på scen, jag har inte så mycket hämningar och sådär. Jag är knappast en skicklig musiker, vilket jag tvingas kompensera med att försöka ha någon slags utstrålning och energi på scen. Och i ett liveframträdande så är faktiskt det som händer på scenen väldigt viktigt, vill man ha ett magnifikt musikaliskt framträdande så kan man ofta finna det vid inspelningar (blirgers inspelningar allt som oftast undantagna).

Efter konserten drog vi hem till mig och hängde ett tag.
Sen drog vi till ekonomikumparken och hängde.
Sen drog vi till Norrbyhus och dansade.
Sen sprang jag och mötte upp Linnéa och hennes kompisar från Umeå.
Sen gick vi till ekonomikumparken.
Sen gick vi hem till mig.
Sen mötte jag upp några vänner.
Sen grillade vi.
Sen drog vi hem till mig.
Sen drog vi till en privat fest i svartbäcken.
Sen drog vi hem till Johan.
Sen drog jag hem hit.
Sen är vi framme i nutid.

Sammanfattning: en rätt bra sista April ändå.

Känns bra. Undrar var och när nästa Beams konsert blir. En kompis till Johan spelade tillsammans med en annan inne på en resebyrå. De satte upp lite affischer dagen innan och gick helt sonika in och genomförde en spelning, utan att säga något till resebyrån. Hur bra som helst. Nåt sånt vore ju väldigt roligt. Men det blir ju lite antiklimax om man blir utkörd.

Jag skulle vilja blogga oftare. Men jag kommer mig liksom inte för.

Beirut och sånt

2008-04-10T16:48:00.002+01:00

Jag sitter här och lyssnar på Beirut. Beirut är sjukt bra. Så vemodigt och fint. Så hur bra som helst.

Jag har en uppsamlingstermin. Vilket innebär att jag sitter hemma och har ångest över att jag inte gör någonting. Johan har också en uppsamlingstermin, vilket resulterar i att vi brukar sitta och spela dataspel och ha ångest tillsammans. Ni vet, tillsammans är man oftast mindre ensam.

The Johnny Johnny's. Jag är ju med i det bandet. Det kan vara stans bästa band. Just nu hålls det på och mixas och spelas in lite då och då. Vi har några nya hits på gång nämligen. Till exempel "Prime time" en låt som är stegstenen till världsdominans.

Vi spelade i musikens hus häromsistens och igår kom det fram en kille på min kvällskurs och sa att han hade sett oss och tyckt att det var bra, iofs var han ju tvungen att vara artig, men å andra sidan kunde han ha skitit i att kommit fram. Min roll i bandet är att spela orgel halvknackigt och att vara blond som jag sa till Emma. Det är en bra roll tycker jag.

Linnéa kom hem från London, där hon har varit. Så vi har inte träffats så mycket på senaste tiden. Vi ska välan försöka råda bot på det i helgen kan jag tänka. Till exempel ska vi nog till stockholm och kika på en folkhögsskola som har öppet hus. Linnéa funderar nämligen att söka dit. Det handlar om konst och sånt.

I helgen tänkte jag göra en cover på den bästa låten på Håkan Hellströms nya skiva. Jag talar naturligtvis om "kärlek är ett brev skickat tusen gånger". Jag tog ut ackorden och översatte hela texten till engelska. Sen började jag spela in och kom på att det gick ju inte alls. Jag kanske borde ha insett det i ett tidigare skede men...hybris kan ju vara bra ibland. Eller nåt, jag vet inte.

Jag har snickrat lite på en gammal låt som heter "She" istället. Jag har sjungit nytt och lagt på lite orgel och BV:s. Det ska nog bli folk av den låten också. Jag tycker redan att den är väldigt bra. En av mina bästa måste jag säga. Som ni märker så fortsätter jag min strålande solokarriär parallellt med Johnny Johnny's. Jag får ju utlopp för mina sångskrivarbehov i Johnny Johnny's på samma sätt.

Nu måste jag kila, men det var ju trevligt att talas vid. Hejdå!

Det bästa och sämsta från Ungern

2008-03-22T11:27:00.002+01:00

Vi börjar med det sämsta och roligaste. Jag presenterar Speak, en rappare från Ungern. Han levererar ett fredsbudskap. Och sånt kan ju behövas i dessa tider.

http://www.youtube.com/watch?v=--Vaz9jW054

Notera det ganska blasfemiska att han "ber för Gud". Det är också tveksamt om hans "svarta bröder" Dre, Snoop med flera diggar hans stil.

Nu till det bästa från Ungern. Från typ ungerska idol eller något, en tjej som kan konsten att sjunga Janis Joplins cry baby. Jädrar.

http://www.youtube.com/watch?v=9O__wnwuan0

Jag brukar gråta en skvätt när jag tittar på klippet.

Put another nickel in, in the nickelodeon

2008-02-19T22:24:00.002+01:00

Jag youtubar Peter Sarstedts enastående "Where do you go to (my lovely)". Det kan vara en topp 20 låt. Jag är särskilt förtjust i sista versen med "so look into my face Marie-Claire" och allt det där. Schysst mustasch också.

Föregående helg:

I fredags var det 2 x på spåret. först avnjöts tv-programmet hemma hos Johan och sedan spelade vi brädspelet. På spåret alltså. Tv-underhållning när den är på topp.

Lördag: Inspelningsarbete med The Johnny Johnny's som jag spelar orgel i.

Söndag: Fortsatt inspelningsarbete. Jag kom hem strax efter fyra på natten. Men det var väldigt roligt och när allt är mixat och sådär så blir det nog väldigt bra. När jag kom hem låg Linnéa hemma hos mig och var vaken. Lite olyckligt eftersom hon skulle upp och jobba mindre än två timmar senare.

I Måndags när jag gick upp, vilket var när Linnéa gick till jobbet så upptäckte jag en mp3-fil på skrivbordet med namnet "till min sweetie". Jag satte på låten och ur mina högtalare strömmade en fantastisk version av min låt "I will never (I am kind)" som Linnéa hade spelat in till mig.

Texten var ändrad och helt fantastisk. Till exempel i min låt sjunger jag(delvis citerat från "napoleon dynamite"):

"but I dont have any good any good skills,
like nunchuck skills
or bowhunting skills,
or computer hacking skills,
I dont even have world creator skills"

Linnéa räknar upp de skills jag har, till exempel; "making me happy skills", "holding my hand skills" och "giving me thrills skills". Hur bra som helst. Dessutom sjunger Linnéa väldigt bra. Eftersom jag är så egocentrisk så var det ett genidrag av henne att covra en av mina låtar. Massor av pluspoäng till Linnéa.

Idag har jag och Johan gjort lite ärenden. Men misslyckats med det mesta. Till exempel tänkte jag fixa passerkort men jag fick inte tag i personen som kunde hjälpa mig med det. Sånt är livet.

Så är det. Jag har spelat in klass 9a, eftersom det krockade med House. Om man skulle kika på det nu kanske.

c ya!

uppdatering

2008-02-12T13:40:00.000+01:00

Okay, det råder en hel del stiltje här på min blogg. Vilket naturligtvis är tråkigt.

Charlotte Kalla vann tour de ski. Och jag blev mer än bara nöjd.

Kallur (vilken man skulle kunna tro är den isländska, eller schweiziska, släktingen till Kalla) har slagit världsrekord. Och jag blev mer än bara nöjd.

Emmas utmaning

2008-01-03T10:20:00.000+01:00

okay jag har blivit utmanad av Emma att skriva sju önskningar.

Följande regler gäller: "Det behöver inte vara realistiska önskningar eller materiella saker. Så här gör ni: Skriv en önskelista med sju önskningar. Motivera dem, kort eller långt. Tagga sju bloggare som ska göra detsamma.”

Jag gört!

1. Att allt skit försvinner. En bred önskning som innefattar krig, vapen och våld. Etniska konflikter, negativa fördomar. Miljöförstöring och global uppvärmning. Sjukdom och ohälsa. Ojämlikhet och ojämställdhet. Dessutom all smuts vilket gör att man slipper städa, diska eller tvätta. Med mera. Jag kör en sådan bred önskning så att jag kan fokusera nästa önskningar vara positiva saker.

2. Att Charlotte Kalla vinner tour de ski. Motivering: jag skulle bli väldigt nöjd.

3. Att jag kunde skriva och framföra (på ett eller annat sätt) världens bästa låt. Ett sätt att nå odödlighet på. Så gott som något.

4. Att min julstjärna (blomma) levde. Jag drömde om den inatt, fast då var den inte en julstjärna utan en annan sorts växt.

5. Att jag var bäst på allt men ändå ödmjuk.

6. Att listan skall ta slut eftersom jag egentligen är för tung i huvudet och sjuk för att slutföra den.

7. Att det här blir en okay födelsedag trots min sjukdom.

Jag orkar inte utmana någon. Men om du läser detta och känner dig utmanad så, go ahead!

Vinteröl

2007-12-30T20:12:00.000+01:00

Jag åt just en Ica-pizza och drack en Samuel Adams Winter Lager som jag häromsistens införskaffade. Den var lite åt svagdricka-hållet. Den var okay, kanske lite väl besk för min smak.

Ja, imorgon är det ju nyår. Vare sig man vill det eller inte. 2008 eh, ja...det kanske blir bra. Det är ju OS inte minst. Skidskytte-VM också. Till exempel. Jag har aldrig sett mig själv som en sportnörd. Musik och tv-spelsnörd - javisst. Men jag är nog en sportnörd. Åtminstone när det gäller vissa idrotter.

Till exempel håller just nu tour de ski på. Jag är naturligtvis överlycklig. Charlotte Kalla alltså. TV-underhållning. Jag drar mig till minnes en intervju som jag såg på tv runt tiden för hennes genombrott; reportern frågade "Hur vet man att man tar ut sig på träning?" Kallas svar var: "Jo, när man bara vill sätta sig på en stubbe och gråta, då vet man". Jag var mer än bara nöjd.

Julen flöt förbi utan att sätta några djupare spår.

Jag och Johan satt häromdagen och lanade hearts of iron till klockan halv åtta på morgonen. Johan spelade som Musse och jag som Adolf (det handlar om andra världskriget). Det var grejer det.

Japp!

Lucia och sånt

2007-12-14T13:44:00.000+01:00

Onsdagen den tolfte quizzade vi. Det var Jag, Anna, Carolina, Ingrid, Krickan (Ingrids kompis), Markus och Mave (Annas kompis). Vi delade upp oss i två lag, Jag var med Ingrid och Krickan (som egentligen heter Kristin). Det gick inte så bra för något av lagen. Eller, inget av lagen vann.

Vi hängde kvar på Smålands, där quizzandet äger rum, och inväntade tidpunkten då det var dags för nästa delmål. En stund före 22 gick vi iväg till Norrlands där vi skulle gå på Luciavakagasksläpp. Jag hade vit tröja, vita byxor och ett rött bälte för att se ut som Lucia. Eller nåt.

Vi kom in och dansade, vilade fötterna, dansade, vilade fötterna och så vidare. Jag träffade Johan som var där med Klas och Mange.

Vid två-tiden var vi trötta och sugna på bonde söker fru, som jag ju planenligt hade spelat in. Så vi gick från Norrlands och gjorde ett pit stop på Max. Där träffade jag Johan och grabbarna igen.

Vi, som nu bestod av mig, Anna, Carolina, Ingrid och Markus, gick förbi universitetshuset där jag och Carolina hade spottat en gran, som vi tänkte stjäla, tidigare under dan. Tyvärr fanns inte granen kvar när vi kom dit. Nåväl, sånt är livet. Vi fortsatte hem till mig.

Hemma hos mig slog vi på BSF och tittade. Efter en stund dök Johan upp (han hade annonserat att han kanske skulle göra det när vi träffades på Max). Efter Bonde så tittade vi på Plötsligt i Vinslöv och Carolina och Ingrid sov. Tanken med det hela var ju att vi skulle se på Luciatåget på tv tillsammans. Dock började folk bli trötta och visade tecken på att de var på väg att gå hem (till exempel genom att säga att de skulle gå hem). Vi lyckades dock hindra Carolina och Markus från att gå hem. När det konstaterades att det var en timme kvar till luciatåget på tv gick Anna hem.

När Luciatåget väl började blev till och med jag trött så jag lade en madrass på golvet och somnade ganska snabbt. Carolina sov i min säng men de andra var vakna. Jag vaknade lite då och då av att Johan kittlade mig på näsan.

Efter det hade konstaterats att luciatåget var slut började folk klä på sig. Carolina ville att vi skulle vänta tills Folkes hade öppnat så att vi kunde skaffa oss lussekatter. Hon blev dock nedröstad.

Jag gick och lade mig för att sova. Jag somnade efter ett tag. Mobilen som jag hade ställt på ringning förde oväsen klockan 11 och jag slog på tv:n för att titta på skidskytte. Dock såg jag inte så mycket av det eftersom jag var så trött.

Jag vaknade till och ringde och väckte Johan halvtvå-tiden. Vi bestämde oss för att gå ner på stan och kika. Johan köpte en huvudbonad och jag köpte ett dataspel (Knights of the old republic II).

Vi gick hem till mig och spelade en stund. Johan fick ett sms där det stod att en kompis' lillasyster var i stan så han begav sig iväg för att träffa henne. Jag pysslade lite med en låt jag har jobbat med den senaste tiden. Linnéa kom över och vi mös.

Ingrid, Anna och Carolina kom över en stund före 20 och vi tittade på bonde söker fru och sjöng stilla natt. Till exempel.

Idag har jag sovit och spelat data. Nu ska jag nog hitta på något att äta.

Chip!

Sen sist

2007-12-10T22:00:00.000+01:00

I fredags var jag på min mormors begravning. Det var skönt att få ur sig allt som man har gått runt med som en tung ryggsäck sen min kära mormor gick bort. Men jag ska inte skriva en massa snyftigt och tråkigt i bloggen, mer än vad jag redan gör.

Lördagen spenderade jag hemma hos mor och far där jag tittade en massa på skidor och skidskytte. Bland annat med min danske släkting Peter. Han tyckte det var roligt när Christer Ulfbåge sa "oj oj oj". Vilket han gjorde några gånger. Skidskytte alltså. Det är tv-underhållning if there ever was any. På kvällen kom jag hem till Uppsala och Linnéa dök upp en kort stund efter.

Söndagen spenderade jag med skidor, skidskytte och Linnéa. En strålande dag naturligtvis.

För att återvända til underhållningen: Christer Ulfbåge och Kalle Grenemark är ett fantastiskt radarpar som skidskyttekommentatorer. Christer Ulfbåge med sin trygga djupa röst och Kalle Grenemark med sitt oerhörda engagemang. Dessutom är de väldigt roliga. Man skulle kunna skriva ner en mängd fantastiska citat för varje tävling. Mitt favoritcitat är nog "Här kommer storfräsarna på rad..." (När man kom till den mer välbekanta delen av startfältet). Eller "i mixstafett DÄR är skyttet viktigt!" (i varje distans eller form betonas alltid hur viktigt skyttet är i just den distansen eller formen). Helt fantastiskt!

Idag har jag varit på föreläsning, varit till Johan och spelat tv-spel samt varit på korridorsmöte.

Efter mycket om och men ska jag börja jobba på Dexter som ju alla verkar gilla så mycket. Vi får se.

Nåväl, hare bäst!

Två i rad

2007-12-06T01:30:00.000+01:00

Igår hängde jag hela dagen. Gick inte längre bort än till köket. På kvällen kom Ingrid och Carolina över och vi pluggade en smula. Sedan gick jag till folkes och köpte tentagodis.

Det är nämligen så att jag skrev en tenta idag. Hur gick det då? Jag kom kanske undan med det. Fast jag har varit mer säker de andra två tentorna den här kursen.

Efter tentan gick jag hem en snabbis. Sedan gick jag till ovandahls för efter-tenta-fika med några klasskamrater. Sedan gick jag hem och hängde.

Förra veckan var vi och quizzade. Det var jag, Carolina och Markus. Ingrid som brukar vara med kunde inte. Hursomhelst så vann vi. Segraren får 200 spänn. Fina fisken. Innan dess hade vi kommit 2:a två gånger och 3:a en gång. Ett fint facit ändå måste man säga. Men det kändes väldigt skönt att äntligen vinna, eftersom vi hade varit så nära flera gånger.

Idag skulle vi quizza igen, samma gäng. Ingrid är på väg till Rom. Det föll sig så att vi vann igen. Hurra! Kändes bra. Nu har vi 250 spänn i potten eftersdom vi åt för 50 spänn i var idag. Snart har vi vunnit ihop så mycket pengar att vi blir tvungna att investera dem.

Några klassisar, närmare bestämt Karin, Linda och Simon, kom dit och tog några öl med de gloriösa segrarna (heh). Vi satt och snackade ett tag och sedan gick vi. Linda som bodde "åt fel håll" gick hem till sitt och resten gick hem till mig där vi avnjöt bonde söker fru. Som jag naturligtvis hade spelat in.

Karin gick hem ganska snart efter bonde, resten stannade en stund då vi lyssnade på musik. Till exempel spelade Simon gitarr för oss. Jag fuskade lite piano också. Och Ukulélé.

Här är jag nu. Imorgon är det ny kurs. Det blir något det. Det är sista fjärdedelen av utvecklingsstudier A. Finge jag bestämma så skulle denna kurs fortgå för evigt. Jag trivs nämligen väldigt bra med kursen och kanske framförallt kursarna. Men man kan inte få allt här i livet. Och jag är nöjd med livet. Som det är. Och allting som jag kring mig ser.

Godnatt. Imorgon är en ny dag i mitt lilla lilla men, för mig, ack så värdefulla liv.

Hej igen!

2007-12-03T21:47:00.000+01:00

Okay då. Jag gick ut och dansade en hel del. Med Carolina, Ingrid och Kristin. Och dans-Karin som ju var där. Ingrid har opererat sitt knä så hon kunde inte dansa så mycket. Carolina dansade som en furie. Eller nåt.

Sista låten som spelades var Bob Hunds helgen v. 48. Vilket naturligtvis var en passande låt. Jag hade försökt önska den av Lorenzo (som spelade skivor) ett par dagar innan och föreslagit att den skulle passa som just sista låt. Min önskning fallierade kapitalt eftersom det redan var hans plan att göra precis som jag önskade. Min önskan var liksom redan uppfylld innan jag önskade önskningen. Ingrid och Kristin försökte smita iväg innan sista låten men jag stoppade dem. Ingrid gillar Bob Hund en massa.

Innan jag skickade iväg min önskning till Lorenzo kontrollkollade jag. Det är ju naturligtvis helt omöjligt att ha koll på vilken vecka det är om man inte har någon bra kalender i vilken det står veckorna. Därför googlade jag "vilken vecka är det?". Det första resultatet som kom upp var kanske världens bästa sida!

Det var egentligen tänkt att Linnéa skulle hänga med men hon stackarn ligger hemma och är sjuk. Det var naturligtvis olyckligt och lite smolk i bägarn.

Innan vi gick till vedala satt vi hos Ingrid och hängde. Vi spelade till exempel finns i sjön en gång. Vi åt också av de muffins som Ingrid hade bakat. Gott såklart.

Igår gick jag i kyrkan. Något jag inte gör varje vecka, jag är inte så kristen som man förstås skulle kunna tro. De ropade upp namn på de som hade gått bort under veckan och bad för dem. Ett av namnen var Asta Edith Overbeck, min kära mormor, och därav kyrkobesöket. Efter gudstjänsten drog vi en sväng till ikea för att sedan åka hem till min morbror och fika en smula.

Vi tittade också på herrarnas skidskytte parallellt med fikningen hos min morbror. Min mor är lika galen i skidskytte som jag. Det är roligt att titta på sport med mamma tycker jag.

När jag kom hem till mig så julpyntade jag en smula. Det är fint det. Jag hängde upp gröna lysande stjärnor och julgranskulor som inte bara var kulor utan stjärnor, hjärtan och kottar. Och kulor. Jag tittade en del på Ciderhusreglerna. Jag tror att jag gillar Tobey Maguire en massa. Jag gillar honom i spindelmannen filmerna också. Men jag har ännu inte sett trean (jag håller på att råda bot på det). Sen drog jag till Johan och hängde.

När jag kom hem från Johan intensivlyssnade jag på Marit Fahlander som har lagt upp fem nya och jättebra låtar på myspace. Sedan tittade jag på Damernas skidskytte som jag hade spelat in eftersom jag var i kyrkan när det skidskyttet gick av stapeln.

Idag har jag varit till engelska parken och träffat klasskamrater för att gå igenom gamla tentor. Jag har tenta på onsdag. Vi får se hur det går.

När jag kom hem började jag skriva en låt till Linnéa. Jag kom på att jag skulle spela in det jag hade skrivit och maila henne låten eftersom den handlar lite om att hon är sjuk. Vilket hon är. Så jag tänkte att hon skulle få höra den medan den fortfarande var aktuell. Hon ringde sedan och sa att hon gillade den. Kanske mest för att den handlade om henne. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Jag tycker om låten ganska mycket. Det kan nog bli något av den tror jag.

Sen kom Stefan över. Det var skitlängesedan vi hängde så det var kul. Vi drog iväg till plantagen, hör och häpna. Där köpte jag en liten julblomma, en liten julkruka samt ett stjärngossekit. Man vet aldrig när man behöver ett stjärngossekit. Eller jo, det vet man ju. Typ i trakterna av den 13:onde december förmodligen. Sen drog vi till rusta. Jag köpte wedding singer på dvd. Jag tycker väldigt mycket om den filmen. Drew Barrymore är så söt och Adam Sandler är så söt.

blirger är tillbaka!

Det var länge sen

2007-12-01T09:14:00.000+01:00

Nu har jag verkligen inte bloggat på skitlänge. Men nu kommer det.

Det har två stora saker i mitt liv sen sist.

1: Jag har skaffat flickvän. Hon heter Linnéa. Förra blogginlägget handlar om det. Det kan vara lite otydligt men så är det. Vi hade träffats två gånger, sen stalkade hon upp mig på facebook. En sak ledde till en annan och nu är vi ihop. Om jag ska berätta om Linnéa och hennes historia med några ord så kan det kanske låta såhär: Söt, Arbetar(vattenfall), Konstnär(fantastisk), Sångerska(fantastisk), Grafiker, Biolog, Radiopratare. Mer om Linnéa pö om pö antar jag.

2: Min mormor har dött. I förtid dessutom. Hon fyllde 80år när hon låg på sjukhuset. Hon opererade magen men det visade sig att operationen inte gick något bra vilket fick till följden att nästan hela hennes tarmsystem lade av. Det gick inte att rädda och när det hade konstaterats (efter en andra operation) så fick hon ligga för döden i ett par dar. Jag hann säga det jag ville säga till henne innan hon for och medans hon var klar i huvudet vilket åtminstone är bra. Hon har varit väldigt pigg både i kroppen och huvudet vilket gör att det kom som en chock. Jag var inte medveten om riskerna med operationen heller. Förhoppningsvis har de bingo i himlen eller vad det nu är för bra ställe hon hänger på.

Övrigt som har hänt: Linus, min gode vän har dragit iväg till Asien. Han och hans flickvän Sabina skall hänga där och i Oceanien ett år. Sedan ska Linus plugga i Egyptien ett halvår. Kul för dem, men det är klart man blir lite saknig.

Jag har lyckats missa alla skid-, skidskytte- och alpina tävlingar på TV. Skitdåligt. Men idag ska jag iaf se på herrarnas skidskyttesprint.

Ikväll ska jag ut och dansa på v-dala. Som attans. Förhoppningsvis.

Jag ska försöka återuppta bloggandet så mycket jag kan.

TGV

2007-11-07T12:43:00.000+01:00

Oj vad lite jag har skrivit på senaste. Man skulle kunna tro att det beror på att det inte har hänt så mycket. Och det är väl delvis sant. Men de saker som har hänt är desto mer omtumlande.

Okay då: jag var på Gotland. Det gick rätt dåligt för min storebror som till exempel tappade kedjan och fick springa runt i skogen och leta efter en tillräckligt tjock pinne som han kunde använda för att bända på kedjan igen. Sen kokade motorcykeln och han förlorade ett kopplingshandtag. Det gick sådär som sagt.

I övrigt så var det rätt okay på Gotland. Jag gjorde inte så mycket direkt.

I måndags var jag i skolan. Ny kurs. Det blir nog bra skulle jag tro.

I måndagskväll kom tåget och det blev en omtumlande färd. Jag var förvirrad hela tisdagen. Mot kvällen började jag få grepp om verkligheten. Jag är fortfarande lite förvirrad men jag känner mig mer och mer klar i huvudet. Men ikväll ska jag ut och resa igen så jag kanske blir snurrig igen, eller så blir jag mer klar. Vi får se.

Så hur gick det då?

2007-11-02T16:47:00.000+01:00

Med tentan? Jovars, det gick oförskämt bra. Där det oförskämda är att jag, efter min arbetsinsats, inte alls förtjänar att klara tentan. Men det är jag tämligen säker på att jag gjorde.

Nu skall jag snart till Gotland där jag ska heja på min kära storebror som ska åka enduro och hjälpa till och serva honom. Det går nog säkert bra för honom tror jag.

Nu sitter jag och lyssnar på Lill Lindfors som ur mina högtalare sjunger "så skimrande var aldrig havet". Säga vad man vill men det är ju en bra låt.

Nu blev det The Turtles version av "It aint me babe" den börjar skitmesigt men sen river den igång ordentligt. Lite protopunkigt nästan.

Nu måste jag nog packa tror jag.

Om det händer något spännande på Gotland så kanske berättar om det. Be prepared som Scar sjunger.

Men hur gick det då?

2007-11-01T00:19:00.001+01:00

Det gick rätt dåligt faktiskt. Med spelandet alltså. Stundtals var det okay men mest var det falskt och fult. Så kan det gå när inte haspen är på.

Men Billie the Vision var bra iaf.

Om man skulle ta och plugga lite till tentan, som jag har på fredag, imorgon. Vi får se.

Imorgon smäller det!

2007-10-30T13:28:00.000+01:00

Imorgon skall jag och mina vänner spela förband åt billie the vision and the dancers. Det blir naturligtvis väldans skojsigt. Hoppas det går bra.

fakta om spelningen:

Plats: Kalmar Nation.
Tid: "Pub Lyssna!" öppnar klockan 18:00. Vi börjar spela någonstans mellan 20:00 och 20:30 och håller på mellan 30-40 minuter. Billie the vision börjar väl spela en liten stund efter att vi ha spelat och plockat ihop vårt pick och pack.
Inträde: 100kr. Vilket förstås är väldigt dyrt. Vilket gör att jag inte kan kräva av bloggläsare att dyka upp. Dessutom måste man ha kårleg för att komma in.
Vad: Jag (blirger) och mina vänner kommer att spela patetikpop, varvid jag sjunger falskt och spelar triangel. Billie the vision spelar brapop. Och gör det bra som attans, så det är nog värt den där hunkan bara för att se dem.

Nog om det. Idag har jag förlöst en kalv. Ikväll ska vi (surprise, surprise) repa.

Smooth operator

2007-10-29T14:10:00.000+01:00

Åh, det var så bra. Lördagen. Jag samlade ihop gänget och pappa kom och hämtade oss och skjutsade oss till Gutte där vi repade som attans. Alla sex. På kvällen tänkte jag och Niklas köpa en present till Linus och Sabina som hade fyllt år och dessutom ska resa bort. Så de hade liksom en fest. Problemet var bara att alla affärer var stängda.

Då kom vi på (mest Niklas) att vi kunde spela in en kortfilm åt dem. Sagt och gjort så spånade vi på idéer på vägen hem. Sen duschade vi och gjorde oss i ordning. Sen började arbetet med kortfilmen där vi filmade och redigerade så fort vi kunde. Filmen handlade om att Linus skulle packa saker (för att resa) medans Sabina jobbade på caféet. Jag spelade Sabina och Niklas spelade sin storebror Linus. Den blev rätt bra faktiskt. Den är rolig om man känner Linus och Sabina för vi använde oss av deras uttryck. Jag tror att Linus och Sabina tyckte om den i alla fall.

Efter att ha vistats hos Linus ett tag bad jag Ingrid och Carolina att komma dit och hämta upp mig. Vi gick till Vedala och var framme runt 12. Sen dansade vi nästan oavbrutet tills ljuset tändes klockan 4 (sommartid). Flera andra klasskamrater var där och stämningen var på topp. Jag blev raggad på av en tjej men jag vågade inte ragga tillbaks. Dessutom blev jag nypen i tutten av en kille och i rumpan av en annan. Det e inte lätt o va snygg som jag brukar säga. Men vilken dans det var. Jag, Ingrid och Carolina och de andra höll igång som värst. Våran klassis dans-Karin var där. Hon är nog bäst på att dansa i klassen tror jag. En tjej som har fullständig kontroll över sitt dansgolv i alla avseenden. Hon sätter reglerna och det är bara för andra att följa dem.

Efter vi varit på Vedala gick vi hem till Ingrid som bjöd på té och mackor. Så satt vi där med värkande fötter och pratade om livets ting. Det var fint det. Jättesent, eller tidigt, gick jag hem och sov.

Jag ställde mobilen på ringning klockan 11. Jag var ju tvungen att skriva klart mitt PM som skulle vara inne klockan 14. Det sköna med det var att jag fick en bonustimme att skriva mitt PM på eftersom jag inte hade ställt om min mobil. Det gick.

Efter att jag, igår, hade skrivit klart mitt PM gick jag över till Johan och spelade tv-spel och sov. Egentligen var det tänkt att jag skulle gå och se kortfilmer men jag var för trött. Dock kom vi på att vi framåt kvällen skulle gå och se på bio. Så då gick jag och Johan och såg på ratatouille klockan 21. Sen gick jag hem och sov.

Idag har jag varit på seminarium. Efter seminariet gick jag och klippte mig. Det blev ungefär som jag hade tänkt klippa mig. Jag är rätt nöjd. Min frisyr är speciellt bra om man ser mig från sidan så att man ser min vänstra kind. Detta beror dels på min asymmetriska frisyrs utformning och de små lockar som jag har.

På Onsdag ska jag spela på Kalmars och på fredag har jag tenta. Vad lite jag kommer plugga till tentan.

Redogörelse för de senaste dagarnas events

2007-10-26T22:40:00.000+01:00

Onsdag: Skola. Plugga. Kväll -> Jag och några från klassen drog till smålands och quizzade. Vi trodde att det började klockan åtta. Det började i själva verket klockan sju. Som tur var så återgav spelledaren frågarna, som vi hade missat, till oss så att vi kunde svara. Det gick väldigt bra, så pass bra att vi kom på delad förstaplats. Fast sen kom en utslagsfråga och den torskade vi. Carolina och Ingrid hängde med mig hem och kikade på bonde söker fru som jag hade spelat in. Sen lyssnade vi på musik, tittade på youtube och hängde och pratade.

Torsdag: Skola. Plugga. Kväll -> Afrikakväll med några i klassen. Vi åt på restaurangen Messob. Sen drog vi hem till Jenna och tittade på en Nollywood(Nigeria)-film som hette "My Love". Den var förstås fullkomligt lysande. Osså lyssnade vi på afrikansk musik och hängde och pratade tills klockan blev sen.

Idag: Inför seminarie-träff. Fika på Hugos. Hem och svara på seminariefrågor. Över till Johan och spela tv-spel. Gå hem och förbereda sig på en kväll med idol och chips. Få kontakt med Emma. Hon och Niklas och två andra (Adrian och Bob) var och kortfilmsfestivalade. Gick och mötte upp med dem. Såg mikrofilmer (max 90s). Stormtrivdes. Här är jag nu.

Imorgon blir det: Repa, repa, repa. Fest. Dans.

Den relativa åldern

2007-10-24T07:28:00.000+01:00

Jag var hemma hos mor och far igår. Bus-bufflarna var bra.

Hursomhelst så slank jag med på ett 75-årskalas. Det var Per Oscarsson som fyllde år (inte skådespelaren). Jag satte mig bredvid min fantastiska, fantastiska farmor. Hon kan vara världens bästa människa. Hon är definitionen av godhet. Hon är definitionen av rarhet. Jag vill bli som hon när jag blir gammal.

Medianåldern på tillställningen låg väl kanske på 60 år. Jag kände mig inte riktigt hemma. Det berodde nog inte på att många var mycket äldre än mig utan snarare att jag inte var där på egna premisser. Jag var där i egenskap av Eva och Allans son. Jag är deras barn och det är svårt att komma ifrån. Det blir min roll och jag har lite svårt att ta mig ur den. Lite åt barnbordshållet.

Det var en man som spelade nyckelharpa en smula på festen. Man borde förstås skaffa sig en nyckelharpa. Mycket karaktär i det där instrumentet.

Jag åkte hem strax före tio någon gång med uppdrag att hämta mina föräldrar när de ringde efter mig. När jag kom hem tittade jag på notting hill. Den är fin.

Jag somnade och på morgonen visade det sig att mina föräldrar hade blivit hemskjutsade av några grannar. Bekvämt.

Vad håller den här dagen i sitt sköte? Jag tror det kan bli en fantastisk dag. Jag hoppas det. Vi får se om jag blir besviken.

Så skimrande var aldrig havet

2007-10-21T20:48:00.000+01:00

Jag började kika på filmen My Super Ex-Girlfriend. Den började bra tyckte jag. Plötsligt ringde de. Fredrik (storebror), Micke (kusin) och Stefan (vän) skulle ut och käka kina. Klart grabben skulle med. Jag åt. Sedan fick jag en fortune cookie.

Och vilken fortune cookie sen. "A secret admirer will soon send you a sign of affection". Jag är hur nöjd som helst.

Snart kommer tåget, och då gäller det att hålla i sig.

Making lasagna with me above the clouds

2007-10-21T17:44:00.000+01:00

Lyssnar på några låtar från the knifes första skiva. En skiva som jag har återupptäckt en smula. Vissa av låtarna är väldigt väldigt bra måste jag säga. Särskilt "I just had to die".

Jag somnade någon gång före tolv igår natt. Jag vaknade igen någon gång efter klockan två av att mobilen ringde. Det var Johan som frågade om jag skulle ha en kebabrulle. Jag var bara lite den som är den för jag sa att jag hellre ville ha pizza. Johan hade varit på Norrlands och levt rövare. På vägen hem ville han såklart ha något att äta samt lite sällskap. Så då ringde han till mig. Jag tycker det var bra gjort.

När Johan kom efter ett tag så åt vi, lyssnade på musik och hängde. Efter ett tag blev Johan lite trött så han lade sig i min säng. Efter ytterligare ett tag blev det uppenbart att han inte ämnade förflytta sig från min säng, han var nämligen full och trött. Man vill ju vara en gracious host så jag accepterade mitt öde och tog fram en madrass, lade den på golvet och lade mig på den.

Sen tittade jag på tre filmer. Jag lyckades nämligen inte somna mer än bara några minuter då och då. Plötsligt var det morgon. Efter en del om och men drog vi till Johan och spelade tv-spel. Och det är vad jag har gjort tills nu. Jag har sovit kanske en halvtimme i Johans soffa under tv-spelssessionen. Jag misstänker att jag kan tänkas sova ganska gott i natt.

När vi gick till Johan pratade vi om hundar och han nämnde en hundras som såg ut som en björnar. Vi pratade lite om att ha en björn som husdjur. Tänk vad fantastisk mysigt det skulle vara att ha en stor grizzlybjörn som lufsar upp i sängen och myser ner medans man ligger där. En björn ska man ju ha som husdjur. Såklart.

Tänk om man fick en härlig tid. Som varade för evigt. Det vore väl härligt om något.

Hålligång

2007-10-20T02:35:00.000+01:00

Idag har jag gjort en massa roliga saker.

Vid elva träffades vi ett gäng i klassen för att gå igenom seminariefrågorna. Vi blev nog lite visare. Efter vi hade blivit lite visare gick några av oss och åt på Värmlands nation. Där satt vi och åt och pratade en massa. Vi bestämde att vi skulle gå ut på ÖG på kvällen.

När jag kom hem var det egentligen tänkt att jag skulle börja på mitt PM. Det gjorde jag nästan, men ändå inte riktigt. Innan jag visste ordet av var det dags att åter gå ner på stan för att träffa Daniel och Jonna så att vi kunde fika tillsammans. Det gjorde vi, fikade alltså, jag åt en blåbärscheesecake med chokladglass till. Mumsfilibabba tyckte jag.

Under fikat diskuterade vi bland annat Heroes of Might and Magic serien. Ett samtalsämne så gott som något. Vi diskuterade också saker som gratis fika till de som hade bra diskussioner på caféerna och statlig folkkontroll genom doserande av signalsubstanser (att man till exempel kunde göra folk väldigt nöjda på valdagen och så vidare).

Sen drog jag hem och svidade om för kvällens baluns. Det var förhäng hemma hos Carolina. Deltagare var jag, Anna, Carolina och Ingrid. Vi drack vin och mös i allra största allmänhet. Sen drog vi till ÖG och dansade som attans. Vi har ett bra dansgäng going on måste jag säga. Och ett bra dansgäng är guld värt. Så är det bara. Under kvällen bestämde vi oss för att vi skulle göra ett uppträdande tillsammans på Värmlands när de kör "open mike".

Sen gick vi sakteliga hem. Vi lämnade Anna när vi gick förbi hennes hem. När vi kom till mitt hem bestämde vi oss för att gå hem till mig och lyssna på "you dont have to say you love me" med Dusty Springfield. Detta för att jag och Ingrid hade sjungit den en massa på vägen hem. Vi lyssnade på Dusty och lyssnade på lite annan musik och sådär.

En fantastisk dag måste jag säga. Imorgon är det PM som gäller. Antagligen en mindre fantastisk dag.

betraktelse

2007-10-17T11:44:00.000+01:00

En polis gick ut från bellis blomsterhandel med en blomma i hand. Det var något fint med det tyckte jag.

Igår var jag och hämtade min kvarglömda väska hos Johan och Mårten. Mårten visade att han hade Willie Nelsons reggaeskiva. Jag ville såklart höra den, Mårten sa att den var sådär. Jag höll med när Mårten väl slog på den. Han kan sin musik han Mårten.

Hovläskande

2007-10-16T18:06:00.000+01:00

Jorå. Idag har jag inte gått i skolan. Vi har nämligen inte haft någon föreläsning eller något seminarium eller annat fuffens för oss idag.

Detta har naturligtvis varit ett alldeles ypperligt tillfälle för mig att börja läsa ordentligt så att jag slipper stressa så mycket med den här veckans PM som med förra. Detta tillfälle har absolut inte tagits i akt.

Började dagen med att se Ewan almighty...eller kanske två tredjedelar av den, eftersom jag hade börjat kika på den igår kväll men somnat. Jag tyckte att filmen var helt okay. Inte så dålig som rescensenterna verkar tycka att den är. Jag skrattade som attans en gång. Kommer inte ihåg åt vad. Men jag minns att jag skrattade.

Sen har jag hängt med Nicke och spelat tv-spel och sådär. Sen har jag hängt i allra största allmänhet. Och nu är Nicke på väg över igen. Skön dag. Inte produktiv. Men skön.

When will they ever learn?

2007-10-14T20:56:00.000+01:00

Det var såhär att förra veckan skulle jag skriva ett PM som skulle inlämnas före klockan 14:00 på Söndagen. På grund av olika omständigheter hade jag ganska mycket (tre tjärdedelar) av PM:et kvar när det blev Söndag. Det gick dock rätt bra och jag fick in PM:et i tid (två timmar före). Det ordnade sig.

Detta var naturligtvis väldigt olyckligt. Jag skulle författa ett liknande PM den här veckan. Och eftersom det gick så bra förra veckan så sparde jag lika mycket, eller lite mer, tills idag. Man vaggas liksom in i en falsk trygghet när man klarar tentor och sådär fast man pluggar skitlite. Vilket får till följd att man tror att man är oövervinnlig.

Så jag passade på att gå ut och dansa igår kväll. Jag gick hem till min klassis Ingrid klockan halv nio. Hos Ingrid fanns hennes kompis Kristin. Vi lyssnade på musik och gjorde en gemensam topp 10 lista över de bästa låtarna genom tiderna. Det blir ganska mycket kompromissande eftersom alla inte har hört varandras förslag på låtar och sådär. Det var najs dock. Väldigt najs.

Sen drog vi och dansade på V-dala. Det blev en väldigt lyckad kväll måste jag säga. Kvällens höjdpunkt var när Brainpools bandstarter spelades. Vi hade nämligen diskuterat den låten en del samt satt den på vår tio i topp lista. Det var lite utav Ingrids låt, även om jag var beredd att hålla med om dess storhet och allt vad den representerar.

Jag kom hem 20-30 minuter över två och somnade vid tretiden.

Klockan ringde 8:30 och jag gick upp och donade med mitt PM. Det knallade på rätt bra fram tills tolvtiden då jag satt och läste och höll på att kollapsa av trötthet. Efter en stund repade jag mig dock och lyckades färdigställa PM:et, nästan en timme före utsatt tid. Men det var jobbigt och jag tror att jag skall försöka komma igång med PM:et lite tidigare nästa vecka. Jag hoppas det. Hoppas hoppas. Det är nämligen så att om man skriver alla PM och är med på seminariena så har man 25% av den kommande tentan. Vilket ju kan vara väldigt praktiskt. Plus att man lär sig en massa av skriva PM och vara med på seminarierna. En trevlig bieffekt.

Man studerar ju inte för att lära sig saker. Man studerar för att ha något att göra och för att träffa en massa människor. Man samlar sina poäng, i bästa fall, och plötsligt har man en utbildning. Sen är det slutlekt. Typiskt. Äh, jag kanske blir en god vuxen någon gång jag med. Men inte riktigt riktigt ännu.

Efter att jag hade skrivit klart PM:et gick jag till Johan och sov, i fosterställning, i hans soffa medans vi...han...spelade tv-spel.

Nu är jag hemma. Det är skönt. Jag skall nog lägga mig tidigt. Snart kanske.

Jag gillar att sjunga och sådär, trots att jag inte är särskilt skicklig. Idag när jag gick hem från Johan kom jag på att sång är så konstigt. Jag vet inte vad som är konstigt med det, jag bara kom på att det är konstigt. På något sätt. Jättekonstigt.

En man i byrån

2007-10-10T23:03:00.000+01:00

Gick till skolan. Och det var väl inget med det. Hursomhelst gav Carolina (med C) uttryck för en önskan att ha en människa i sin ficka som kunde göra olika saker. Detta fick mig naturligtvis att tänka på Lill Lindfors enastående låt "En man i byrån". När jag sedan frågade Carolina, Ingrid och Jenna om de hade hört den så hade ingen av dem gjort det. Vilken fantastisk skandal! Jag har förhoppningsvis rådit bot på saken genom att maila låten till dem.

Efter skolan åt jag, Ingrid och Jenna. Sen pluggade jag en stund. När jag kom hem städade jag och putsade mina skor. Ganska driftigt ändå. Efter en stund drog jag över till Johan där vi spelade tv-spel. Sen tittade vi på filmkrönikan.

När klockan slog åtta bönade och bad jag Johan om att få titta på bonde söker fru. Johan är emot bonde söker fru, och dylikt, men han gav med sig när mina tårkanaler började fyllas (not really).

Bonde söker fru alltså. Det är skiten. Jag blev lite kär i flera av tjejerna. Och det blev bönderna med. Bra för hjärtat är vad det är. Som jag sade till Johan: "det är något fantastiskt med när två människor kan träffas och bli kära i varandra". Johan fnös en smula och sade "du är en sån hopplös romantiker alltså Henke". Det är jag nog. Och jag trivs nog med det. Jag trivs med att känna en massa och försvinna bland molnen ibland.

Det är helt fantastiskt med besvarad kärlek. Obesvarad kärlek eller kärlek som det är okänt om den är besvarad är kanske inte lika fantastisk men fantastiskt fin på sitt sätt. Och vi behöver kärlek, speciellt i dessa tider när hösten tuffar på. Det kanske till och med snöar imorgon, enligt vädret. Därför är bonde söker fru så bra.

Jag tror att jag ligger i riskzonen att överanvända ordet fantastisk. Men å andra sidan är det ett bra ord.

Nu skall jag väl sova då.

Åh nej, nu har jag missat house tur att det går i repris

2007-10-09T20:57:00.000+01:00

Ja, så kan det vara. Men som sagt, det går ju i repris. Ganska sent har jag för mig. Jag kanske skall spela in det om det går för sent. Jag besitter ju en vhs.

Lyssnar på Dusty Springfield. En artist som jag länge har velat lyssna in mig på. Men det får vänta ett tag. Jag fick bara tag i en best of skiva nu. Men att njuta av "you dont have to say you love me" räcker ett tag.

Idag har jag pluggat, rakat av mig skägget, börjat på en ny låt, varit till Johan och spelat tv-spel samt repat. En ganska produktiv dag måste man ändå säga. Ja, jag har varit riktigt duktig faktiskt.

Läste en artikel (som ingår i kurslitteraturen). Den handlade om hur gummisamlare i Colombia under 1800- och början på 1900-talet behandlades. Det var otäck läsning. Det var riktiga psykopatgrejer som de höll på med. Tur för mig att jag lever här och nu. Jag har det väldigt väldigt bra.

Imorgon går jag i skolan. Det kanske blir roligt. Det blir det nog.

Ojdå, nu är det "I just dont know what to do with myself". Vilka hits alltså.

Men det var trevligt att prata med dig, lite ensidig konversation kanske men...det kändes bra för mig. Jag känner mig lite friare nu.

Nörd!

2007-10-08T12:26:00.000+01:00

På tentaförfesten förra veckan satt vi och berättade på vilket sätt vi var nördar. Jag sa att jag var musik och tv- /dataspelsnörd. En bra kombination tycker jag. Och det är klart att jag tycker det eftersom jag liksom besitter kombinationen. Det är två klassiska nördämnen. Till och med är det så att det kanske är just de ämnena man som man först tänker på när man hör ordet nörd. Möjligtvis kan också tänka sig data, fysik och historia också.

Det är svårt det här med definitionen av nördighet. Man kan tänka sig att man är nördig om man är oerhört insnöad i något eller några ämnen. Men man kan också tänka sig att man är nördig om man sysslar med klassiskt nördiga saker väldigt mycket. Som dataspel till exempel.

Tv- /dataspel räknas väldigt sällan som riktiga intressen. Det är något som man gör om man inte har några "riktiga" intressen. Musik däremot gills som ett riktigt intresse, särskilt om man spelar musik. Om man spelar klarinett så är det inget tvivel om att det räknas som ett väldigt bra och duktigt intresse. Om man inte spelar något intrument men gillar att lyssna på musik så är det inte riktigt lika bra.

Jag skulle vilja träffa någon som var musik och tvspelsnörd. De kvinnliga tvspelsnördarna är dock ganska få. Jag tror att det kommer en ny generation av sådana men det är nog sämre med tjejer i min ålder eller i närheten som är tvspelsnördar.

Men jag är inte i position att ställa musik och tvpspelsnördighet som krav för att jag skall vilja vara med henne. Dessutom fungerar väl inte kärlekens mekanismer så. Men det är ju roligt om man har åtmistone något intresse som man delar. Må vara att människor kanske inte uppfattar det som ett riktigt intresse.

Jag hade seminarium idag. Det var roligt och jag gjorde helt okay ifrån mig. Efter seminariet köpte jag en tröja och ett par byxor. Sen gick jag hem. Här är jag nu.

Jag lyssnar på weeping willows skiva broken promise land. Att utmana ödet kan tyckas, men jag klarar mig från depression. Jag tror att jag har en dröm som suddar ut alla realistiska moln som skymmer solen.

För ett tag sen var jag uttråkad. När man är uttråkad skriver man med fördel in bored.com i adressfältet. Där läste jag roliga namn på countrylåtar. Jag föll särskilt för "I Don't Know Whether To Kill Myself Or Go Bowling". Bored.com. Dagens sidtips.

Ha det bäst, kära du!

hej hej!

2007-10-08T00:45:00.000+01:00

Igår tänkte jag skriva PM. Johan ringde mitt på dagen och frågade om jag ville hänga med honom och Mårten ner på stan för att äta. Jag tänkte att jag minsann skulle hinna äta och fortfarande göra en del på PM:et.

Vi åt indiskt och drack öl. Vi bestämde oss för att gå på bio. Filmen som vi ville se började klockan 18:00. När vi hade ätit färdigt var klockan runt fyra. så vi drev runt lite och spontanköpte ett tv-spel (och jag blev lite kär i tjejen som jobbade i affären). Sedan satte vi oss på en sportbar och tittade på fotboll.

Filmen vi såg var "Du levande". Den var väldigt bra. Vissa scener var helt obetalbara. Roy Andersson, som ju har regisserat, gör väldigt speciella filmer som jag har förstått det. Jag har dock bara sett två. Jag måste se sånger från andra våningen känner jag. Vi var nöjda med filmen i vilket fall som helst.

Sedan gick vi hem till Johan och spelade tv-spel. Jag kom hem sent och ställde klockan tidigt.

Idag svängde jag ihop mitt PM före deadlinen som var klockan 14:00. Kändes skönt. Sen gick jag till Johan och spelade tv-spel. Nu är jag hemma.

Seminarium imorgon, det blir skoj det. Jag gillar seminarier.

Balsam för själen

2007-10-05T15:50:00.001+01:00

Idag har jag varit och fikat med mina gamla religionshistoria-kompisar. Närmare bestämt (I alfabetisk ordning); Daniel, Jonna, Kristina och Linda. Det var väldigt bra tycker jag. Alltid när man fikar med det gänget blir det en massa intressanta diskussioner. Idag diskuterade vi bland annat hur Jesus skulle vara som politiker samt hur livet är ett dataspel.

Vi träffades klockan 11. Imorse tittade jag på "bonde söker fru" (som jag hade spelat in eftersom jag missade det när det gick). Det är ett fantastiskt program. Man får se de där notoriska ungkarlarna träffa kvinnor. Programmet är kanske deras enda chans att träffa någon. En bonde speciellt är supersöt och honom unnar jag verkligen att träffa en tjej, jag minns inte i farten vad han heter.

I huvudtaget blir jag så glad när människor som kanske har lite svårt att träffa andra, till exempel för att de är så blyga, faktiskt träffar andra. Det är som balsam för själen. Jag vet ju att det finns så många fantastiska människor där ute som inte får någon kärlek (jag känner flera stycken, och är till viss del en av dem). Det gör mig ledsen och nedstämd, men ibland så händer det fantastiska: att två människor finner varandra.

Jag tror att det finns en uppsjö mr.- och ms. right för var och en av oss därute. Problemet är bara att för att kärlek skall uppstå så måste de dels träffas och, vilket händer mer sällan, de måste på något sätt få sin kärlek bekräftad av varandra. Den där blicken betyder just det man hoppas att den gör. Men det är inte så himla lätt att agera på den om man inte har självförtroende lika stort som atlanten.

I bonde söker fru bekräftas intresset på ett ganska konstruerat och konstigt sätt (med alla fällor det innebär), men det bekräftas. Det är det som behövs.

Tänk om man bara kunde gå fram till någon och säga "jag är intresserad av dig". Personen kunde antingen hålla spegel eller säga "nja" i det förra fallet kunde kärlek uppstå och i det senare kunde den intresserade gå vidare.

Det är inte lätt det där spelet. Vissa behärskar det och skördar frukterna. Andra gör det inte och lever i misär.

När kommer tv-programmet "lärarstudent söker flickvän"?

Redogörelse för tentafest

2007-10-02T23:13:00.000+01:00

Jag hade bett Ingrid plocka upp mig när hon drog till förfesten hos Karin. Ingrid ringde och vi möttes vid folkes och sedan kom Fanny och Karolina (Carolina?) som vi också skulle mötas upp med. Vi gick till Karin och hade en trevlig stund med runt 15 av våra klassisar.

Efter förfest var det dags att dra till snerkan. Vi kom lyckligtvis inte för sent så vi kom in utan att bli tvungna att stå i kö allt för länge. Väl inne hängde vi runt lite. Ganska snart drog dansen igång. Och som vi dansade. Det var den bästa dans jag har varit med om på flera år tror jag. Det var schättekul.

Nu har jag kommit hem och är ganska svettig och har jätteont i fötterna. Det är det värt.

Imorgon är det föreläsning på nya delkursen. Det blir något det.

It's official

2007-10-02T10:59:00.000+01:00

Boka in den 31:a Oktober. Det är en Onsdag. Vad händer då? Jo, det skall jag berätta. Då spelar eminenta Billie the Vision & the dancers på Pub Lyssna! / Kalmar Nation. Och som om det inte vore nog på spektaklen så spelar jag förband. Det kommer bli väldigt roligt.

Härmed betvingar jag alla som läser denna blogg att komma dit och lyssna när jag och mina kompisar spelar svängig patetikpop. Spelningen kommer bli historisk, se till att du är där, alla kommer att prata om den. Och Billie the Vision dessutom...mmm. Jag kommer säkert att påminna er lite då och då så att ni inte glömmer bort det.

Idag skrev jag tenta. Jag tror att jag kom undan med det. Men säker kan man ju aldrig vara. Ikväll är det tentafest, det blir bra hoppas jag.

Feeling groovy

2007-09-30T16:24:00.000+01:00

Idag har vi, två tredjedelar av bandet repat (Johan var upptagen och Anders ligger på sjukhuset). Det gick väldigt bra faktiskt. Pusselbitarna börjar falla på plats och låtarna börjar låta som jag vill att de skall låta, fast lite bättre.

Jag är nu hemkommen och sitter här ensam och trivs med livet. I'm feeling groovy. Min röst börjar komma tillbaka mer och mer, jag hoppas att jag inte sabbade den igen när vi repade. Imorgon är det Oktober och då skall jag lyssna på October Song med the incredible string band en massa. På Tisdag skall jag skriva tenta och sedan blir det tentafest, mums mums.

Jag stötte på låten "I love you (In with your arms)" av Loney, Dear igår. Den har förgyllt min tillvaro lite måste jag säga.

Allt är bra och allt blir bättre.

Och du...jag älskar dig...vem du än är.

Den tyste

2007-09-29T03:46:00.000+01:00

Hej, jag har tappat rösten, typ. Jag har tappat halva rösten. Det är nämligen så att jag inte kan ta toner högre B3 (tror jag det är) ett B iaf, jag har kollat. Falsett går inte alls.

Är det någon som har koll på hur man får tillbaka den på lämpligaste sätt? Skall jag vara tyst så mycket som möjligt eller skall jag hålla igång rösten?

Jag har varit ute en massa. Förfest, fest och efterfest. Hela faderullan.

Lista

2007-09-28T16:51:00.000+01:00

Här är en lista som jag och en gammal goding, Adam, knepade ihop med hjälp facebook wall-to-wallande:

Lista på vardagslyx/vardagslycka/underbart:

1. Mjukt toapapper
2. Hitta pengar i gamla byxor
3. Hallonkräm med mjölk
4. God tandkräm
5. Köpa "finsnus", Tre Ankare
6. Hitta foton under städning, och sitta och bläddra igenom i timmar
7. Få igen pengar man glömt att man lånat ut
8. Ligga under täcket med kläderna på
9. Se något som är vackert som man inte tänkt på att det är vackert tidigare.
10. Snubbla över en underbar låt som man har glömt bort att den fanns.
11. Pizza från pizzerian runt hörnet.
12. Ica-pizza.
13. Gå runt i affärer och hitta någon liten sak som man inte visste att man ville ha. Och som är billig och man måste ha den.
14. Titta sig i spegeln och tycka att man är något snyggare än dagen innan.
15. Bläddra igenom de fem sidorna på internet som man alltid bläddrar igenom och upptäcka att det faktiskt har hänt något på en av dem.
16. Prata om något tidigare oupptäckt gemensamt intresse med kompisar. Som att man båda gillar en viss film, en viss artist eller ett visst dataspel etc.
17. Hitta gamla parfymer
18. Få sms
19. Ta på sig nya strumpor
20. Något klottrat på ett papper medans man talar i telefon, som efter samtalet visar sig vara snyggt och pumpar självförtroendet för att man tror man kan rita
21. Få en oväntad komplimang "ditt ansikte sjunger när du ler...", "du har skönt svalj...", etc.
22. Läsa nya tidningar på toan med öppen dörr
23. Klippa i tjockt ritpapper
24. Nya vita skor gör att man känner sig som en ängel, anklarna neråt
25. Vissla, och upptäcka att det smittat andra
26. Googla sig själv och få träffar
27. Ta på sig mjukisbyxor och en gammal utsliten t-shirt.
28. Gå till en tillställning där man träffar människor som man inte känner så bra men som man tycker om och är på väg att lära känna.
29. Sitta och trycka på en rolig berättelse(om något som har hänt eller dylikt) som man skall berätta för någon nästa gång man träffar den.
30. Ligga i sängen och läsa kurslitteratur och somna utan att det gör något för man har god tid på sig att läsa den.
31. Hitta på roliga top 3 listor.
32. Möta en vacker varelse på gatan och få ögonkontakt och inbilla sig själv att personen spanade in en.
33. Gå ut och dansa och hitta den rätta känslan när allting stämmer i dansen.
34. Sitta inmyst i en filt med sorgsen musik i bakgrunden och höra regnet smattra mot ett plåt- eller plasttak.
35. Lyssna på svängig musik och dansa runt i all ensamhet.
36. Gå runt naken.

yeah yiss. Jag skall gå och köpa öl nu.

Songs I wish I had written

2007-09-26T20:31:00.000+01:00

Jag har fortfarande ont i halsen.

Igår spelade jag Secret of Mana och skrev PM. En bra dag.

Jag var på väg till Johan, och på vägen dit började tänka på vad den utmärkta artisten Fireflies har för tagline på sin myspacesida; "Teach me all your favorite spells". Jag tycker att det kan vara de bästa ord som skrivits. Sen blev jag förbannad för att jag inte kom på dem själv. Skitförbannad. Sen resten av vägen till Johan gick jag och försökte komma på meningar som var lika bra. Jag lyckades inte så bra.

Nu när jag kom hem och kikade på fireflies sida visade det sig att det faktiskt stod "tell me all your secret spells". Fortfarande väldigt bra. Men kanske inte riktigt, riktigt lika bra. Hur som helst så kan jag inte använda "teach me your favorite spells" eftersom det är för nära, och det känns fortfarande som att det i väldigt stor utsträckning är fireflies ord.

De senaste dagarna har jag lyssnat oerhört mycket på Vit Päls' låt wu tang clan. Den önskar jag verkligen att jag hade skrivit. Den har en helt fantastisk text. Som tur är skulle jag inte ha kunnat skrivit låten eftersom jag aldrig direkt har lyssnat på wu tang clan. Så då slipper jag vara förbannad över att jag inte gjort det. Men jag önskar fortfarande.

En annan sak jag önskar att jag hade skrivit är raderna "and we saw things without names, so we gave them names". Att namnge saker utan namn måste ju vara bland det bästa man kan göra tillsammans med en annan människa.

Det är ju de här småsakerna man vill göra. Prata om de här små helt onödiga tingen och förstora upp dem. Brottas. Åka pulka. Fuldansa. Hitta på bus. Mmm.

Imorgon har jag seminarium, antingen kommer jag vara lysande eller skitdålig. Vi får se vilket det blir.

Tjipp och hej!

Halsont

2007-09-24T22:15:00.000+01:00

Jag har ont i halsen. Det är typ helt värdelöst. Förutom att det gör ont när man sväljer så har man kanske svårt att prata. Sjunga är det inte tal om. Men det allra värsta är att när man snusar så späds halsontet på. Man vill ju snusa...vad vore livet utan snus? Inte så värst annorlunda kanske, men absolut en smula sämre.

Idag har jag pluggat lite granna. Dessutom har jag skrivit ut PM. Imorgon är det nämligen seminarium, det verkar som att vi blir fyra stycken på seminariet. Detta innebär att mitt hafsiga PM blir något mer granskat än jag kanske skulle önska.

Jag är ganska nyss hemkommen från Johan där jag har spelat tv-spel och tittat på fotboll. Och fått halsont.

I lördags träffade jag en gammal kursare som var på besök hemma i Sverige, hon bor nämligen i London. Hon var på väg att släppa en EP. Dessutom kunde man köpa hennes barnbok på akademibokhandeln. Jag berättade för Johan om henne och han frågade om jag slog ner henne. Jag svarade att jag inte gjorde det, för det gjorde jag inte. Han syftade naturligtvis på att hon var en så lyckad människa. En sån person som man hemskt gärna skulle vilja tycka illa om, för de ger en ångest över att man inte har åstadkommit någonting här i livet. Frustrerande nog så är hon trevlig, glad och charmig. Så jag kan inte annat än att tycka om henne.

Jag är nog inte en särskilt avundsjuk människa, däremot kan jag bli lite sur på mig själv för att jag är för lat för att åstadkomma något. Extrem egocentrism och missnöje över sig själv är kanske en dålig kombination. Ibland blir jag sur på mig själv för att jag är så egocentrisk. För att jag skriver bloggar om mig själv, för att jag skriver låtar om mig själv och för att jag ibland tar mer plats än vad nöden kräver.

Tänk om man vore häftigast i världen, då skulle man bara kunna luta sig tillbaka och vara tillfreds med sig själv. Fast det är nog svårt att balansera mellan självgodhet och självömkan. Det är svårt att veta hur man ser ut. Fast så länge någon i världen inte verkar hata en så är väl det gott nog. Men jag tror att man skall försöka ändra sina dålga sidor om man blir varse dem. Även om man gör det för de andras skull, för sin egen skull.

Jag bryr mig om dig världen, jag lovar.

Att svänga sina höfter. Hit och dit.

2007-09-23T00:33:00.000+01:00

Tätt mellan blogginläggen eh.

Jag gick och dansade på v-dala. Det var en riktigt bra kväll måste jag säga. Jag träffade en massa personer från dåtid och nutid. Dessutom dansade jag en massa.

Jag träffade Carl och Åsa (nutid). Gabrielle och Erik (dåtid). Johan (förhistoria). Dessutom träffade jag hon som jag har glömt namnet på men som går under aliaset "blå ögon". Förutom dessa träffade jag "tja polarn"-Martin och en annan av tredjedelarna som är tja polarn.

Det var en bra kväll måste jag säga. Dansen var bra. Jag blev lagom full. Det piper i mina öron dock. Jag var inte tillräckligt skicklig/noga men att använda öronproppar. Jag är ganska mån om att behålla min hörsel. Lite tinnitus är väl ingen fara men man blir ganska orolig när det piper högt i flera dagar. Jag har en del tinnitus annars också, oftast så märker jag inte av det men ibland tutar det lite högre, när jag är trött eller yr och sådär verkar det som.

Jag skrev i förra inlägget att jag hade lagt till munspel till en låt. Innan jag gick ut lade jag till ett piano-outro också. Låten är knappa tre minuter och outrot är typ 45 sekunder. Kanske lite väl tilltaget att ha ett outro som är en tredjedel av låten men jag vill nog inte ha det kortare. Och man vill ju inte göra låten längre. Korta låtar is the shit.

Listigt.

Svart och vitt

2007-09-22T15:34:00.000+01:00

Jag lyssnar på Queen nu. Närmare bestämt på skivan "A day at the races". Den skivan är svart. Queen har även gjort en skiva som heter "A night at the opera". Den skivan är vit. Detta är förstås lite förvillande och det är nog tanken också. Man associerar ju nätter med svart och dagar med ljust. Skivorna är döpta efter bröderna Marx-filmer minsann. Som lite kuriosa.

Nej nu ljög jag. Jag lyssnade i själva verket på "A night at the opera" när jag skrev ovanstående. Ni ser, helt förvillande. Jag tänkte lyssna på "A day at the races" dock, den med millionaire waltz och good old fashioned lover boy. Det gör jag nu, jag bytte när jag insåg mitt misstag.

Freddie Mercury kunde skriva låtar han. Alla fyra i Queen skrev låtar men med några få undantag så är det Freddie Mercurys låtar som är bäst. Brian Mays låtar är ofta typ ballader eller gitarr låtar. Roger Taylors låtar är ofta ganska rockiga. John Deacons låtar är typ hittiga. Freddie Mercurys låtar är crazy.

Igår var jag på föreläsning med en skön indier. Aldrig fel. Efter föreläsningen var jag och fikade med några klasskamrater, närmare bestämt Ingrid, Camilla och hon vars namn jag inte kan. Trevligt. Jag gick hem och försökte få till stånd ett Secret of Mana spelande. Nicke kom och vi spelade lite musik. Efter idogt tjatande dök också Linus upp. Vi spelade lite och tittade sen på idol. Ingrid dök upp medan vi kikade på idol.

Det var nämligen så att jag, Ingrid och Camilla skulle gå ut och kika lite på Kalmar nation. Camilla bangade dock. Jag och Ingrid drog dock till Kalmars. Ingrid träffade en del som hon kände och jag träffade en del som jag kände. Vi träffade även två klassisar. Minsann.

Idag har jag tittat på filmen "Children of Men". Den var rätt bra. Väldigt spännande och ganska intressant. Sen har jag ätit pizza och pluggat en del. Jag har dessutom lagt till munspel på en låt. Jag tänkte även lägga ny sång men det gick inge bra och jag kände inte för att nöta. Här är jag nu. Jag tänkte spela lite Heroes of Might and Magic IV. Men jag upptäckte att jag inte hade det installerat (bara III:an) vilket fick till följden att jag avböjde.

Hmm. Vad skall han hitta på nu månntro? Katt'n (som Ingrid kallar mig).

Vem är jag att finnas?

2007-09-20T14:23:00.000+01:00

LadyC (se kommentarer nedanstående inlägg) frågade mig vem jag var att finnas. En ytterst relevant fråga. Dessutom en ganska farlig fråga att ställa till någon med viss förkärlek för utilitarism. Tänk om jag skulle komma fram till att det vore bättre om jag var död? Då skulle jag vara moraliskt betvingad att avsluta mitt liv. Men så illa (eller bra?) skall det väl inte gå.

Mitt uppdrag här är att svara på frågan, svaret blir ett slags rättfärdigande av min existens. Jag skall försöka rättfärdiga min existens ur olika perspektiv. Dock kommer utilitarismen vara den genomgående etiska principen ur vilket jag argumenterar för min oerhörda fräckhet att existera. Jag är inte så förtjust i rättighetsetik (som den mänskliga rättigheten till liv) och kommer därmed inte argumentera ur någon sådan synvinkel.

Samhällsekonomi:

Jag är en parasit. Det är något som jag är väl medveten om. Jag får, i form av bidrag och liknande, mycket mer än jag ger. På så sätt vore det kanske bäst för alla om jag upphörde att existera. Dock finns det en viss chans att jag under min livstid kommer att betala tillbaka de pengar som har blivit investerade i mig. Det är åtminstone min förhoppning. Men vi skall inte utesluta möjligheten att jag dör av misstag innan världen har hunnit gå plus på mig. Det är därför lite vanskligt av samhället att investera en massa i mig, men det är uppenbarligen en risk som samhället är villigt att ta. Sammanfattningsvis: Det är dåligt att jag existerar nu, men om jag lever tillräckligt länge och är tillräckligt givmild kommer mitt liv ändå ha varit till nytta i slutändan.

Tjänsteperspektivet:

Det här handlar först och främst om min framtida roll som lärare. Prima facie kan man förstås tycka att man som lärare gör en samhällstjänst. Det är dock inte säkert. Jag skulle ju vilja bli gymnasielärare i samhällskunskap och religion. Det är ämnen där det inte direkt råder någon brist på lärare. Om det hade gjort det skulle jag i min framtida yrkesutövning göra samhället en tjänst. Nu är det inte riktigt säkert. Jag gör samhället en tjänst om och endast om jag får en tjänst och utövar mitt lärararbete bättre än alla de som skulle ha utfört mitt arbete bättre men som inte gör det någon annanstans. Jag hoppas förstås på att bli en bra lärare och vissa i min närhet tror att jag kommer att bli en bra lärare, men med mitt resonemang ställer det ganska höga krav på mig. Sammanfattningsvis: Jag kommer förmodligen inte kunna rättfärdiga min existens genom min tjänsteutövning.

Sociala aspekter:

Jag har en del släkt, vänner och bekanta som förmodligen blir en smula ledsna om jag skulle gå bort. Det är min tro och förhoppning att deras ledsenhet skulle vara större än mina fienders lycka om jag dog på ett eller annat sätt. Jag tror att jag inte har särskilt många fiender, åtminstone inte i bemärkelsen att de skulle känna någon djupare tillfredsställelse om jag dog. Därmed skulle jag kunna rättfärdiga mitt liv med att det skapar mer olycka om jag dör än om jag lever vidare. Detta gäller dock endast om jag inte är ett as som frekvent skapar tillräckligt mycket olycka för andra så att denna av mig skapade olycka uppväger den latenta olycka som min död skulle innebär. Det är såklart svårt att veta hur andra människor ser på en men jag hoppas att jag till och med sprider mer lycka än vad jag skapar olycka med mitt leverne. Om det är så är det till och med bättre att jag lever än om jag aldrig någonsin fötts (jag har ju fötts, så en sådan tankegång är ju kontrafaktisk, men ändå). Jag skulle vilja rädda någon annans liv men jag har ännu inte fått tillfälle att göra det (trots att jag alltid har första förband med mig i väskan). Om jag skulle rädda någon god människas liv skulle mitt liv genast öka i värde. Men det är ju bra att jag inte har fått tilfälle, för det krävs ju att saker och ting går snett för att jag skall kunna få tillfälle att rädda någon. Sammanfattningsvis: Jag har goda skäl att tro att det faktum att jag är vid liv skapar mer lycka än om jag skulle dö.

Själviska skäl:

Jag vill leva. Det är klart att jag har varit olycklig under vissa delar av mitt liv men jag har aldrig seriöst övervägt självmord. Dock har jag ju såklart funderat på vad som skulle hända om jag tog mitt liv. Jag tenderar att vara optimistisk när det gäller min framtid vilket får mig att fortsätta livet och hoppas på bättre dagar. Andra själviska skäl som jag har för att leva är att jag inte vill göra de som skulle bli ledsna om jag dog ledsna. Dessutom tycker jag om mig själv. Åtminstone har jag en väldigt nära relation med mig själv. Jag vet förmodligen mer om mig själv än vad alla andra vet om mig själv. Denna relation, som nästan alla andra relationer, är något fint som förtjänar att bevaras. Sammanfattningsvis: Jag vill leva.

Sammanfattning: Ur flera olika aspekter finns det skäl för min existens. Så jag tror att jag skall fortsätta leva. Tills jag har gjort lite nytta åtminstone.

Jag hoppas, Lady C, att svaret var någorlunda tillfredsställande.

Doft och mooglar

2007-09-15T21:54:00.000+01:00

Vi repade för första gången med i stort sett fullt band. Den enda som saknades var Anders vars roll i bandet är perkussion och dans. En bra roll. Gunnar på gitarr och BV:s, Nicke på gitarr och BV:s, den andra Anders på klaviatur och BV:s, Gutte på trummor och sist men inte minst Johan på bas. Ja, osså jag då på falsksång och ditt och datt. Stans bästa band, om man bortser från yours truly. Ingen falsk ödmjukhet från min sida, jag förtjänar inte grabbarna.

Nåväl, vi kom hem från repandet och jag och Nicke började spela det eminenta SNES-spelet Secret of Mana. Linus anslöt efter han hade bevistat systemet. Låt oss uppehålla oss lite vid Secret of Mana. Spelet innehåller ju mooglar för bövelen! Mooglar ser ungefär ut som teddybjörnar och är förstås väldigt söta. De har ett språk som "låter" ungefär såhär: "Kupo kipoppo kopa kippo". Mooglar återfinns även i de lite mer kända Final Fantasy spelen. De är hur häftiga som helst, såklart.

Efter en stadig dos av Secret of Mana gick Linus hem för att partaja. Niklas och jag hyrde en film. Valet föll på "Parfymen". Den handlar om ett sicko som är väldigt förtjust i dofter och hemskt gärna vill skapa den ultimata parfymen. Det finns något magiskt med dofter ändå. Ta till exempel doften hos någon man älskar; kraften i den doften kan göra en fullständigt galen. Dofter kan leda oss tillbaka till minnen som vi kanske trodde vi hade förlorat. Doften från en blomma kan få en att känna sig pigg och kry, kanske kan den till och med få en att känna sig fri. Det finns något vackert och ibland erotiskt med dofter.

Här är några av de dofter som jag är förtjust i:
*Doften av hö.
*Doften av varmt gummi från bildäck den första riktigt varma sommardagen.
*Doften som möter en i dörren när man kommer in i mitt studentrum. Jag vet inte var den kommer ifrån, men den är ganska slående och den representerar nog att komma hem för mig.

Hej!

"Both my partners act like actors"

2007-09-12T15:39:00.000+01:00

Jag har lyssnat på "There goes a tenner" med världens bästa Kate Bush. Det är en fantastisk låt. Som i så många andra Kate Bush-låtar är det en liten historia som berättas. Låten handlar om någon som skall göra ett inbrott på typ en bank och spränga ett kassaskåp. Det är fantastiskt ompa ompa-blås i låten dessutom. Hör den, eller kika på videon på youtube.

Idag har jag uträttat lite saker må jag säga. Jag har städat ur mina köksskåp ordentligt. Jag har varit och skrivit ut PM till seminariet som jag har på fredag. Dessutom har jag varit och hämtat ut boken som jag bokade på akademibokhandeln häromsistens.

Jag har sedan jag kom hem från de små äventyren pysslat lite med en låt som jag har gjort. Den heter "If you ever hear this song". Den handlar om att jag är kär i någon men jag vågar inte berätta det och om personen i fråga hör låten så kanske personen kan tänka "det kanske är jag" och det kanske det är.

Sedan lyssnade jag på Jens Lekman samtidigt som jag låg i sängen, kramade en kudde och självdog en smula. Det var härligt.

Jesse

2007-09-10T17:38:00.001+01:00

Jens Lekman är inte så pissdålig ändå. Sitter här och lyssnar på nya skivan i allmänhet och "I remember every kiss" i synnerhet.

Jag får känslan. Klumpen i halsen, den lite stickande känslan högt upp i näsan och trycket i magen. Jag blir kär. Jag vet inte i vem, men någon.

Det är så bra. Det är just vad det är det, det är SÅ bra. Som Anders Gärderud skulle ha sagt.

Jag vill omfamna världen, luta mitt huvud mot den och svänga den runt i mina armar.

Vänster eller höger ben?

2007-09-08T22:44:00.000+01:00

Jag var otillfredsställd. Saker saknades. Jag spelade egna låtar som var dåliga för mig på gitarr vilket inte gjorde saken bättre. Det är lustigt det där. Om en man spelar en låt tillräckligt mycket så tappar den mening och blir något i sig själv, något som tappar ganska mycket av känslan. Jag har en låt på min repertoar som heter "Fine!". Det är nog den näst värsta låt jag har skrivit det senaste året. Den värsta heter Quasimodo och den vågar jag inte ta i med tång. Fine spelar jag dock väldigt ofta vilket har gjort den väldigt avdramatiserad. Dessutom har den evolverat väldigt mycket.

Jag ringde till Linus för att ta reda på när vi skulle gå till Spader. Han föreslog att vi skulle ta en Pizza. Jag var inte sen att acceptera. Vi åt Pizza och jag fick span på att Linus har en ny söt korridorare. Jag kanske skall börja semi-stalka henne och pressa Linus på information.

Vi gick till Spader men vi hade båda glömt bort var han bodde och han vägrade svara i telefon. Till slut fick vi fatt i Spader och kom in till honom. Vi tittade på Kallurs lopp från fredagens Golden league gala några gånger, Spader hade nämligen spelat in det. Vi försökte se loppet i slowmotion men vi förstod oss inte på Spaders high tech prylar. Vi tittade sedan på Finnkampen. Linus försökte få Spaders norska flickvän Marthe att hålla på Finland så att det skulle bli lite mer stämning. Han misslyckades.

På vägen till Spader visade det sig att Linus hoppar med höger ben, trots att han är högerhänt. Detta diskuterades livligt när vi var hos Spader. Linus tyckte minsann att det var bättre att hoppa med höger ben, vi tyckte att det var bättre med vänster.

Efter vi tittat på Friidrotten gick vi och handlade mat. Det blev tacos. Sedan gick vi hemåt. På vägen hem utmanade Linus mig i hopp. Spader agerade planka (han markerade övertrampslinjen med foten) samt domare. Jag sa att jag minsann skulle ta i och vara seriös. Därför valde jag att hoppa ut på en gräsmatta så att landningen skulle bli lite skonsammare. Jag tog sats och Linus sa "jag kommer direkt efter". Hoppet skedde med det korrekta vänsterbenet. Efter att jag hade hoppat orkade jag inte hålla emot landningen vilket fick följden att jag gjorde en längdhoppslandning och gräsade ner min tröja. Precis efter hoppet ropade Linus "NEJ! vad gör du!!" Inte för att jag hade fallit utan för att han tydligen hade utmanat mig på tresteg snarare än längdhopp. Detta hade jag inte uppfattat. Vi fortsatte hem till Spader. Linus hoppade aldrig.

Vi lagade till qourntacosgrejerna och åt. Sedan hängde vi tills fotbollsmatchen började. Jag gick därifrån efter 25 minuter av första halvlek och gick till UKKen som ligger väldigt nära. Där träffade jag Lorenzo och Martin från den eminenta bandet med det eminenta namnet "Tja Polarn" (Martin spelar i bandet alltså, inte Lorenzo). Vi avnjöt Those Dancing Days vilka spelade sönder både trummor och strängar. Men det var en bra spelning, den blev bättre och bättre ju längre tiden gick. Efter spelningen träffade jag min gamla klasskompis (högstadiet och gymnasiet) Lager. Trevligt. Sen kilade jag hem till Spader och såg slutet av fotbollsmatchen.

Sedan gick jag hem genom ett fullsmockat Uppsala (det är evenemanget kulturnatten). Jag träffade en kompis, Ehrning. Och här är jag nu, typ.

Lyssnar på Beirut, varför har ingen berättat om det bandet tidigare? Jag är ju helt lost alltså.

Jag har saknat mina nya och braiga klasskompisar idag. Jag tror det blir en bra termin det här.

Bananer och salladshuvuden

2007-09-08T00:04:00.000+01:00

Jag gjorde slag i saken. Med rikedomen som är csnpengar köpte jag en bananmarackas och en salladshuvudmarackas. Jag vill inte säga att det är världens häftigaste instrument men visst är de bra coola.

Vad har jag gjort idag?

1. Varit i skolan.
2. Köpt öl på systemet, två slottskällans pale ale och två stella artois.
3. Köpt ovanstående instrument.
4. Varit och käkat mat och druckit öl på o' connors med Gutte, Marre och Stefan. Blev full.
5. Varit på klassfest.

Det var en ytterst lyckad klassfest måste jag säga. Vi lekte fördomsprofilen, på mitt initiativ. Vi satt i en ring och de sex närmsta till vänster om "offret" skulle säga varsitt påstående om personen. Det föll ut väldigt bra måste jag säga. Fördomarna om mig var att jag hade en himmelssäng (stämmer inte), att jag gillade att åka snowboard (stämmer delvis), var vegan, (stämmer inte), att jag inte gillade rutigt (stämmer inte), att jag har fem syskon (stämmer inte) samt att jag var rocktrummis (stämmer inte).

Många av oss gick till ÖG. Det var lång kö och en in/en ut. Så vi stod i regnet och pratade. Jag träffade Jill (ex) för första gången sen den 26:e oktober 2006. Hon var söt och trevlig. Jag hade hoppats att hon var ful och bitchig. Men det var hon tyvärr inte. Det gick rätt bra dock. Jag har inte brutit ihop ännu i alla fall.

Kanske bäst att jag går och lägger mig innan jag gör det.

To die by your side

2007-09-06T22:50:00.000+01:00

Lyssnar på Lucksmiths version av There is a light that never goes out. Den är typ lika som The Smiths versionen och med andra ord en av de bästa låtar som gjorts.

Dagen har försvunnit en smula utan att jag märkte det. Jag har varit i skolan, lånat ut böcker och spelat tv-spel hos Johan. Johan, Mårten och Jag gick sedan och tittade på en fotbollsmatch mellan Sirius och Häcken. Häcken vann. Jag brukar inte gå på fotboll, jag är sådär intresserad på sin höjd. Det blev lite utav en kulturkrock. Det är lite konstigt med vuxna människor som skriker ut sin frustration över, t.ex., domaren med långa haranger. Vissa sociala regler upphör för vissa människor när de går på fotboll. Det känns märkligt när man är ovan som jag.

Efter fotbollen gick vi till Upplands och drack öl. Jag drack en brooklyn east india pale ale. Det var gott, trots sina 6.8%. Det är inte så gott, tycker jag, med drycker som har hög alkoholhalt. Ghezzan var där och jag pratade lite med henne. Ghezzan är en kompis till mitt ex; Jill. Jag klarade mig rätt bra. Tacka fan för det. Det är på tiden.

Imorgon kan bli en bra dag. Jag skall till skolan på morgonen, sen skall jag, Gutte, Marre och Stefan ta en öl och käka lite på eftermiddagen. På kvällen skall jag på klassfest. Tänk om det blir kul. Tänk om det blir jättekul. Det vore kul.

Nu lyssnar jag på "Det här är vad dom säger" med "Säkert!". Det är första låten på hennes skiva. Jag minns att jag började gråta när jag hörde den första gången. Det är en fantastiskt fin låt, helt underbar text.

På lördag skall jag plugga, titta på finnkampen samt se på Those Dancing Days. Det kan bli en bra dag det med. På Söndag skall jag och mina compadres repa på riktigt för första gången, det blir spännande.

Nu skall jag borsta tänderna med min dyra aquafresh tandkräm. Vardagslyx.

Vad gör du nuförtiden?

2007-09-05T23:37:00.000+01:00

Någon från en inte så jätteavlägsen dåtid bad mig berätta allt, detta blev mitt svar:

"Allt, eh? Jag bor och pluggar i Uppsala. Jag skall bli lärare när jag blir stor. Vilket är om cirkus ett år om gud vill och hängslena håller. Den här terminen läser jag utvecklingsstudier (formerly known as u-landskunskap). Jag började i måndags och jag tror nog att det hela ordnar sig.

Igår köpte jag två par fingercymbaler. Vilket naturligtvis var bra gjort.

Jag har inga som helst trubbel med kärleken eftersom den är som en närsynt mullvad som har gräft ner sig i marken under resterna av ett häxbål någonstans långt, långt, långt borta och självdött.

Jag sitter just nu och ser ut genom fönstret ut i den ödsliga natten. Mina gardiner harmonierar med trafikljuset 46 meter utanför mitt fönster. Stjärnorna blinkar stillsamt någonstans där uppe ovanför ljusföroreningen. Jag lyssnar på television personalities låt someone to share my life with vilken gör mig härligt deprimerad.

Men jag vill leva, jag sitter uppe för sent på nätterna och ställer väckarklockan på en tid tidigare än nödvändigt för att få någon extra timme av livet. Allt blir bättre. Framtiden bär på något fantastiskt och gott. Jag jagar den ständigt men precis när jag tror att jag har fått fatt i den har den reducerats till ett vanligt och tråkigt nu.

För att svara på din fråga om jag har blivit en karriärskvinna eller någon som bor på en bänk med en 75:a som bästa vän så ligger väl sanningen någonstans mittemellan. Jag har önskningar men ingen ambition. Jag är inslungad i verkligheten men jag har hopp. Min läpp svider av överdriven snuskonsumtion men jag bakar en snus. Jag har genom åren fjärmat mig från den jag är tillräckligt mycket för att uppskatta min berättelse.

Så allt är finfint med andra ord."

Tema: häng

2007-09-04T22:28:00.000+01:00

Jag skall berätta om min, för att vara mig, ganska händelserika dag. Inte för att det har hänt något. Men jag har gjort en del roliga saker.

Men först vill jag dela med mig om min themesong för den kurs jag läser(utvecklingsstudier A). Themesongen är A New England med Billy Bragg.

Nåväl, jag väcktes av Johan som ringde (ca 9:15). Vi bestämde att han skulle komma över en sväng om en timme eller så. Mycket riktigt så kom han och vi hängde lite i allmänhet och lyssnade på musik och sådär. Vi inväntade att regnet skulle sluta falla från skyn. När det blev ett uppehåll tog vi min cykel (som Johan lånar) och gick till världens häftigaste cykelreparatör, vi kallar honom omväxlande THE boss och Quasimodo. Vi älskar honom darn it.

Vi lämnade in cykeln som hade en del skavanker och begav oss till ILU där Johan skulle fixa lite skolgrejor. Efter att vi vart på ILU drog vi till en Ethiopisk restaurant och åt. Det var jättegott och jag undrade om jag skulle bli lika snabb som Bekele av maten. Förmodligen.

Efter att ha ätit och återigen suttit och väntat ut regnet drog vi ner på stan. Där gick vi runt och tittade på tv-/dataspel och skaffade oss efter ganska mycket om och men ett. Vi var dessutom till utmärkta Ramus musik där jag skaffade ett fantastiskt bra instrument, nämligen fingercymbaler.

Jag och Johan funderade hur det lät när den som var bäst i världen spelade fingercymbaler. Vi är lite sugna på att arrangera ett VM enbart för att få uppleva de stora mästarna. Ukken (Uppsala Konsert och Kongress, musikens hus) kan nog vara en lämplig lokal. På Ramus såg jag dessutom två andra häftiga instrument, nämligen en banan och ett salladshuvud. Jag kan bli tvungen att gå dit efter skolan imorgon och beröva Ramus från intrumenten innan någon annan hinner före.

Efter våra äventyr på stan gick vi hem till Johan och spelade tv-spel samt tittade på Idol och House. Killen som sjöng unchained melody i Idol var onekligen bra. Enda invändningen är väl att han härmade righteous brothers lite väääl mycket istället för att göra en egen version. Men han kunde ju sjunga karln.

När jag kom hem ringde jag och pratade allvar med Gutte och Gunnar. Gunnar var dock på Orvars (Norrlands nation) och rätt så full vilket medförde att jag var tvungen att skjuta upp allvaret tills imorgon.

Och här är jag nu. Typ.

Det blir roligt med skola imorgon tror jag.

Tema: skolstart

2007-09-03T09:51:00.000+01:00

Jag har börjat skolan. Det var naturligtvis väldigt spännande. De vilsna själarna samlades som packade makriller på vissa utvalda platser. Före klockan 08:00 så kommer man inte in till statsvetenskapliga institutionen om man inte har något form av kort. Så några själar som var tidiga samlades där innan det elektroniska låset öppnades.

Utanför brusewitzsalen samlades sedan den stora massan. De flesta satt eller stod ensamna (ensamma? vad heter det?) och tittade lite försiktigt på sina nya spännande kursare. Vissa kände igen folk från förr och stod och pratade och skrattade, lättade över att slippa vilse-ångesten som annars lätt infaller när man inte känner någon.

Läraren kom och öppnade den olåsta dörren till klassrummet, som ingen hade vågat gå fram och känna på. Utvecklingsstudiestudenterna vällde in genom dörren. Jag satt mig ytterst strategiskt längst bort på en tom rad. På det sättet slapp jag sätta mig bredvid någon, istället var det upp till de andra att sätta sig bredvid mig. En tjej satte sig bredvid mig. Eller...hon lämnade en tom plats mellan oss. Vilket var helt okay eftersom det fanns ganska gott om platser.

Det skickades runt papper. Dock räckte det bara till typ hälften. Då gick ingen mindre än jag fram till läraren och frågade om det fanns fler papper. Vilket det fanns. Då kändes det som jag var lite modig och rutinerad. Inte rädd för något faktiskt.

I pausen satte jag mig på en bänk. En kille satte sig också på bänken, så långt bort ifrån mig som det gick. Efter ett tag kom det fram två tjejer och läste på anslagstavlan som befann sig bakom bänken. Ena tjejen satte sig ner mellan oss två killar och frågade mig hur det kändes. Jag svarade att det kändes bra och att det nog skulle ordna sig. Jag frågade henne inte hur det kändes för henne men hon svarade. Sen var det tyst i typ fem minuter. Efter de fem minutrarna konstaterade jag att det var en lite trevande stämning såhär första dagen. Då kom en konversation igång mellan de fyra närmast närvarande. Standardfrågorna; är det första terminen, nehej vad har du läst innan osv osv.

Jag försökte räkna ut ration lite snabbt. Klassen består förmodligen av cirka 80-85% tjejer. Lite som på ILU (institutionen för lärarutbildning) alltså. Bra ratio om man är singelkille. Inte för att det hjälper, men ändå.

När föreläsningen var slut hastade jag behärskat till akademibokhandeln för att införskaffa kurslitteratur. Som vanligt samlades det ganska snabbt ett gäng utvecklingsstudiestudenter vid statsvet. hyllan. Vi hjälptes åt en smula att hitta böckerna. Alla hittades förutom en. Jag frågade och böckerna var beställda så jag bokade en.

Nu har jag kommit hem och spelat en smula piano. Vad skall man hitta på med sitt liv nu då? och vad skall jag äta för något?

Vänner jag inte ännu har träffat

2007-09-02T20:49:00.000+01:00

Jag, Stefan, Spader och Marte gjorde v-dala i lördags. Eller gjorde och gjorde. Jag vet inte om jag gjorde vedala egentligen. Det är svårt ibland. Du vet när man inte hittar den där känslan. Jag tror att jag inte kände mig tillräckligt snygg. Långhårig och utan skägg. Mitt hår är väldigt fint och sådär, dock skulle det nog, som det är nu, passa bättre på en tjej än vad det passar på mig.

Jag borde klippa mig men jag vet inte vad jag skall göra med mitt hår. Jag är lite sugen på att klippa mig med en sån där frisyr du vet där håret är olika långt på sidorna. Problemet är bara att den frisyren känns en smula 2005. Okay om man har haft den frisyren sen 2005, men det skulle inte kännas helt rätt att skaffa den nu.

Tramporgel är ett bra instrument tycker jag. På engelska heter tramporgel "harmonium" vilket ju är oändligt mycket finare än tramporgel. Harmonica tycker jag nog är ungefär lika fint som munspel. Jag gillar ord som har spel i dem. Ett ord som är mycket bättre på engelska än på svenska är wallflower/panelhöna. Wallflower råkar vara mitt favvisord på engelska. Jag tycker det är så fint att de som sitter där och inte har någon att dansa med är som fina blommor som pryder väggarna. Panelhöna är knappast mitt favoritord på svenska (vingesus är mitt favoritord).

Ett ord som jag tycker är fint i sig självt är livmoder. Livets moder liksom. Dock så är jag lite äcklad av associationerna som följer med ordet. Du vet, jag är ju så känslig och vek.

Imorgon kommer dagen. Den lilla dagen då jag börjar skolan igen. Jag kommer få en massa nya kursare. Vänner jag ännu inte mött. När man läser till lärare som jag gör går man ju inte i en riktig klass med klasskamrater som följer med en genom ens utbildning. Det är naturligtvis lite tråkigt men samtidigt så träffar man ju mycket nytt folk. Förhoppningsvis sparar man de bästa vännerna man skaffar även efter man skiljs åt ett halvår senare.

Det är lite spännande, det här med de nya kursarna. Man får ligga lite på offensiven och skaffa någon att hänga med den första tiden. Jag kanske skall vara offensiv imorgon. Äh, det brukar lösa sig i vilket fall som helst.

Undrar om jag känner mig snygg imorgon. Undrar om jag känner mig smart imorgon.

Jag gillar Fergies "big girls dont cry". Särskilt frasen "like a child misses their blanket". Synd att hon inte bara sjunger det en gång. En bra textrad blir alltid bättre om den sjungs bara en gång. Det är något jag försöker tänka på i mitt textförfattande. Jag misslyckas ibland. Det är så lätt att när man skapar en låt utifrån en textrad så blir den textraden refräng. Refränger borde bara sjungas en gång i låtar tycker jag. En vers och en refräng. Max 2 minuter.

Jag kanske avlägger en rapport om skolstarten imorgon. Inte minst alla foxiga span jag kommer ha sett.

Drömmar och leverflundror

2007-08-28T00:11:00.000+01:00

Dröm:

Det fanns ett ont företag. De sålde en produkt som blekte tänderna genom att man använde en apparat och strålade på dem (produkten finns på riktigt och det var tv-shop reklam på tv:n när jag vaknade upp. Det som var så ont med det här företaget var att tandblekningsapparaten gjorde något med människor, oklart vad. Möjligtvis så dödade apparaten människor eller tog över dem så att de blev som robotor under det onda företagets kontroll.

Hursomhelst fick jag reda på företagets ondskefulla plan på något sätt. Hur skulle jag då sätta stopp för företaget? Jag var tvungen att ringa presidenten såklart. Jag hade kontakt med ett par människor inom någon slags säkerhetstjänst som hänvisade mig till ett par personer någonstans som hade presidentens nummer. När jag hade sökt upp dessa personer fick jag numret på en lapp och fick låna en telefon. Problemet var bara att numret till presidenten var väldigt svårt. Till exempel var man tvungen att slå 43 ettor i rad. Jag var stressad och slog hela tiden fel nummer. Till slut insåg jag att personerna som gett mig lappen hade lurat mig och såklart jobbade för det onda företaget. Då vaknade jag.

Lilla leverflundran:

Det finns en parasit som lägger sina ägg i kossamuisars levrar. Eller nåt. Hursomhelst så kommer de ut genom kornas avföring. Sniglar tycker om kobajs (inte att förväxla med kobåjs) och parasiterna hakar på sniglarna. Sedan sprids parasiterna via snigelslem till myror. Och här kommer det häftiga: lilla leverflundrorna tar över myrorna och får dem att klättra upp så högt som möjligt på grässtrån under dagarna. När det blir natt får de myrorna att klättra ner igen. Sen när solen går upp så skickar de upp myrorna till toppen av grässtråna igen. Detta för att korna skall äta upp myrorna och parasiten kunna börja på en ny cykel.

Jag tycker förstås att det är lite häftigt att de tar kontroll över myrkropparna. Det är typ som aliens som tar över människokroppar. Tänk om parasiten skulle mutera så att den angrep människor och tog över människokroppar. Då skulle människorna försöka klättra upp för grässtrån hela dagarna.

-Lasse, vad fanders håller du på med där på gräsmattan?
-Jag försöker klättra upp i ett grässtrå, fråga mig inte varför, men jag bara känner att jag måste.
-Ehh...okay(!?), jag plockar väl lite mördarsniglar så länge...AAAAAARRRGHH!!!!...må-ste...klättr-a...upp...för...ett...grässtrå...

Det gäller att mänskligheten passar sig. Jag är mer rädd för leverflundror än fågelinfluensa.

Om Klüft

2007-08-27T06:46:00.000+01:00

Carolina Klüft är bäst. Vi har sett henne i aktion de senaste dagarna och kan bara konstatera att hon är bäst. Vi har alla hört hyllningarna. Jag skall fortsätta hylla men jag skall fokusera på en aspekt av Klüft som kommer lite i skymundan eftersom hennes resultat är så enastående.

Carolina Klüft är god.

Jag har svårt att tänka mig någon friidrottare som är mer sportslig än Klüft. När Klüft hoppade på 1.95 fick man se Blonska, hennes värste konkurrent i sjukampen, klappa händerna för att peppa. Detta kan man tycka var sportsligt av Blonska men förmodligen var hon moraliskt betvingad. Klüft hade förmodligen klappat åt Blonska tidigare. Sjukamperskor klappar åt varandra, jag tror att det beror på Klüft.

Varför skulle Klüft ha sådant inflytande över resten av sjukamperskorna? Det är en fråga värd att ställa. Hon är bara en av många sjukampare, förutom att hon är mycket bättre än de andra. Men man såg till exempel efter sjukampen hur den nyblivna tvåan i sjukampshistorien organiserade allihop för det påföljande ärevarvet, som springs av alla sjukampare (om de kan och vill). "Okay everybody..." hör man Klüfts röst ljuda. Hon är ledaren. Detta för att hon är omtyckt av alla, förutom möjligtvis Eunice Barber (som lider av den ibland svåra sjukdomen avundsjuka).

Klüft peppar och kramar resten av sjukamperskorna. Hela tiden. Tänk till exempel vad vilse lilla duvungen Jessica Samulsson hade varit om inte Klüft hade varit där vid hennes sida och tagit hand om henne. Hon är populär och har status bland sjukamperskor för att hon förtjänar det, inte för att hon är bra, för att hon är god.

När Klüft slår Europarekordet är det kram- och pusskalas. En värdig, i ordets alla bemärkelser, vinnare.

Några punkter bara...

2007-08-18T20:27:00.000+01:00

1.
M: "Du...det här var väl inte så bra?"
N: "Jaså?...tycker du inte det?"
M: "'Drivved' rimmar väl inte alls på 'obskyr'"

2.
Alfred och Jonny satt på en bänk vid Fyrisån. Det var knappast en ful dag. Plötsligt lutade Jonny sig 12 grader åt höger. Alfred blev såklart förbannad. Det var ju hans tur att luta...

3.
Varför kan inte tjejer kasta?

4.
Med tre tatuerade prickar på sin hand gav sig Lillan utan på äventyr igen.

5.
Urban sa en gång att han ville ha en kvinna som var kåt, glad och tacksam. Jag tror han var dubbelironisk. Om inte så var han trippelironisk. Att vara trippelironisk är svårt.

6.
Jag är kvadruppelironisk i punkt 3. Jag måste påpeka detta, annars förstår ingen att jag är det. Att vara kvadruppelironisk är svårt, åtminstone om man aspirerar på att göra sig förstådd.

7.
Jag måste göra en etymologisk undersökning på ordet aspirera. Jag är intresserad av sambandet med ord som till exempel respirator.

8.
Resultat: "from L. aspirare 'to breathe upon,' also 'to seek to reach,' from ad- 'to' + spirare 'to breathe'" (http://www.etymonline.com/index.php?search=aspire&searchmode=none 2007-08-18)

9.
I Danmark heter ostbågar osträkor. Svaret på frågan om vad mössens motorcyklar kallas blir därmed inte lika roligt på danska. Eller kanske ännu roligare. Vad vet jag?

10.
Varför pratas det så lite om Skanderna? Jag visste inte ens att bergskedjan Skanderna hette just så förräns i typ gymnasiet. Jag tycker att det är ett jättefint namn på en bergskedja. Lite som de exotiska Anderna fast på hemmaplan.

11.
Ingenting kunde få Peters samvete att bli rent igen. Varför gjorde han det? Han visste att det var dumt.

12.
Är det någon som vet vad vinjettmusiken till Cirkus Kiev är för något och hur man får tag i låten?

13.
Jag gillar barnsång. Jag vet inte varför. Den bästa jullåten är ju till exempel "Tomten jag vill ha en riktig jul" eller vad den heter. Då har ändå Kate Bush gjort en jullåt. Säger en del.

14.
Om jag skulle träffa Kate Bush skulle jag nog bli så starstruck att jag började gråta. Hoppas jag aldrig träffar henne, hon får inte bli människa.

15.
Det får räcka. Nu har du fått lite kött på benen (konstigt uttryck).

Oheliga (?) allianser

2007-08-16T16:19:00.000+01:00

(\_ /)
(O.o)
(><)
/__\

Jag kikade till travian. Jag tittade till toplistan. 6000:e nånting plats låg jag visst på. Strax ovanför stod en annan användare. Denna användare var med i en allians vars förkortning omedelbart väckte min nyfikenhet. Alliansen heter "Rosa undulater nyser korv". Jag tittade på alliansens information. Där stod ovanstående kanin med texten "Copy the bunny to help him achieve world domination". I nästa stycke stod det: "Come join the dark side. We have cookies".

Det är nog en bra allians. Knappast lika bra som den alliansen jag är med i dock. AFA - Allians För Ankor. Jag har en hög post i alliansen, nämligen den som ecklesiastikminister. Jorå. Vi fyra kommer ta över världen en dag.

Nej nu skall jag spela en gnutta dragspel. En sak som är skön med att vara hemma hos mammsen och pappsen, som bor i skogen, är att man kan dra på ganska rejält med dragspelet utan att behöva störa någon. Dragspel är ju ett kraftfullt instrument och sådär.

Tjaba bloggen

2007-08-13T14:22:00.000+01:00

Nyss hemkommen från Eskilstuna. Vi lyckades köra fel tre gånger på vägen hem. Det är inte lätt när det är svårt ibland. Sammanfattning av helgen: Bra friidrott. Bra att hänga med Linus, det var längesedan vi hängde så intensivt med varandra. Vi gjorde inte så mycket. Det var mest friidrott, folköl och film. Vi sov hos Linus lillebror och hans flickvän (vilka inte var där).

Jag vill skapa något. Det är ju alltid trevligt. Kanske fortsätter jag på en låt som skulle kunna vara lite längre eller lite annorlunda. Vi får se.

Jag drömmer ganska ofta om natten. Ganska ofta drömmer jag också drömmar som är förbjudna vid det här laget. Jag vill verkligen inte men det undermedvetna pockar på om nätterna och till och med om dagarna. Vad jag behöver är något annat. Andra drömmar, men var hittar man dem?

Jag antar att jag som vanligt får förlita mig på tiden och årstiderna som skiftar. Framtidstro är ibland min grej. Allt blir bättre. Världens bästa höst.

Pianot kanske kan ge mig någonting. Senast jag satt där gav det mig en fadd smak i munnen. Jag tror jag gör ett nytt försök. Det var ju några dagar sen senast.

Eskilstuna, here we fucking come!

2007-08-10T16:18:00.000+01:00

Snart bär det av! Jag och min partner in crime, Linus, skall till Eskilstuna. Vad skall de där dårtrattarna dit och göra månntro? Jo det skall jag berätta; Friidrotts-SM. Jag skall inte slunga iväg diskusar som man kanske skulle kunna tro. Nejdå, vi skall inte deltaga, bara titta på.

Det blir säkert bra det där. Friidrott är nämligen livets goda. Snart är det friidrotts VM. Jag kan hitta på och bli en smula oanträffbar när VM:et drar igång. Åtminstone kommer jag vara uppe bland molnen. Kanske sitter jag på en magnifik flytande ö och tittar ner på jordlingarna.

Det fanns en gubbe en gång som kallades för korv-Assar. Han hette Assar vad jag har förstått. Epitetet "korv" är ett väldigt bra epitet tycker jag. Jag kanske ska börja fancy:a mig själv som "korv-Henrik".

Marit Fahlanders "if he's not worth it" är dagens låt. Den är väldigt bra. En smula svår men stundtals förkrossande.

Håll tummarna!

Namn

2007-08-07T11:00:00.000+01:00

En kassörska hette Florence. Det tyckte jag var lite fint.

Jag fick en gitarr av min mor häromdagens. En akustisk stålsträngad en. Hon köpte den för 400 pix. Den är fin för att vara en 400 kronors gitarr. Sunburst och allt. Den är bra att spela på också, väldigt mycket karaktär i ljudet.

Frågan är, vad skall hon (gitarren) heta? Jag skulle gärna vilja att den som läser detta kommer med ett förslag på namn. Jag vill ha ett tjejnamn, ungefär som båtnamn liksom.

Mina andra gitarrer heter: Ophelia, Naomi och Catherine. Sen har jag en till gitarr som jag inte har något namn på men den har å andra sidan Stefan långtidslånat (med min välsignelse). Min Ukulele heter Ukilelis. Mitt dragspel heter Diana vilket var lätt att komma på eftersom modellen heter det. Sen har jag nog inte något annat instrument med namn på.

Jag tycker att det känns lite konstigt att ge namn åt vissa instrument. Vad döper man till exempel en triangel? Eller ett melodica? Jag har inte ens något namn på mitt elpiano. Svårt det där med namn.

Jag har fortfarande blaffiga blåmärken sen jag ramlade ner för trappan. Superhjältar får aldrig blåmärken. Men de blöder. Vissa av dem.

Imorse hade jag över en liten liten kalv (typ två dagar) som hade hamnat på fel sida av tråden. Den låg och gömde sig i det långa gräset. De är väldigt duktiga på att gömma sig de där småkalvarna. Jag gick fram och försökte få upp den genom att kittla den under armarna - kalven låg stilla. Till slut insåg kalven att den nog, trots allt, var upptäckt och då for den iväg som ett skott och slog nosen i en brunn. När kalven gjorde detta så bräkte den vilket fick till effekt att typ tjugo kor snabbt som ett skott dök upp för att skydda kalven. Värsta mamma mu-armén. Kor är ju inte världens mest graciösa löpare men där var de minsann snabba. Kor är typ hur bra mödrar som helst. Väldigt beskyddande och sådär.

Idag skall jag på DN-galan med Linus. Det blir nåt att hänga i midsommarstången det.

"nej, nu ska jag inte bli långrandig..."

2007-07-31T17:43:00.001+01:00

I helgen var jag i Danmark (landet).

Idag föll jag ner för en trappa.

A day at the factory

2007-07-24T23:42:00.000+01:00

Titeln syftar till dagens produktion, jag tror inte att det finns någon bröderna Marx film som heter så...men det skulle kunna finnas. Jag och Linus har varit väldigt produktiva idag.

Igår bestämdes det att vi skulle göra lite saker idag. Jag ringde till Linus strax före 12 och han bad mig gå på msn så att han kunde skicka texten till en av våra hits. Jag och Linus har nämligen det fantastiska bandet "Jesus! She's a Cheese! (tribute band)" ihop. Hitten var en gammal låt som har fallit lite i glömska och en nästan helt och hållet ny text hade producerats av Linus. Låten heter "Damasker från Damaskus", även om titeln kanske inte är helt spikad ännu.

väl på msn tänkte jag vara lite häftig och ställa Linus en fråga genom att fila en låt vars mening var just den frågan jag ville ställa. Tyvärr tog det typ en minut att fila låten så effekten försvann en smula. Han var klar att gå ner på stan hursomhelst och det gjorde vi.

Ärendet vi hade på stan var att köpa strängar till Linus gitarr, som tills idag helt saknade strängar. Så då gick vi till musikbörsen och gjorde det. Sedan telefonerade Linus till sin lillebror och det visade sig att han också behövde strängar så då gick vi till Uppsala Musikverkstad och köpte strängar.

Jag kom på att jag ville gå till Ramus musik och handla så då gick vi dit. Jag köpte en kazoo och ett ägg (instrumentet, ett rött ett dessutom). Jag kände väl igen hon som jag köpte kazoon och ägget av. Jag var nämligen in där igår och köpte ett melodika (det heter egentligen EN melodika/melodica, men jag tycker att ett melodika låter häftigare). Jag sa till henne att jag var där igår och att jag hade köpt en melodika (jag sa nog en för att inte verka dum) och att jag då hade tänkt köpa en kazoo också men glömt bort det. Vilket var sant. Jag blev nog lite uppspelt över melodikat vilket fick till följd att jag glömde bort kazoon.

Jag gillar mitt melodika väldigt mycket, det är ett underbart instrument. Dock känns det lite tråkigt att melodikat är ett sånt supercreddigt popinstrument som typ alla använder. Tur att jag spelar triangel. Triangeln ser man inte lika ofta lyckligtvis.

När jag hade skaffat min kazoo och mitt ägg gick jag och Linus till engelska parken där vi mötte upp med Linus lillebror, Niklas, och vi, mest Linus, hjälpte honom med hans CV. Dessutom löste vi två mordgåtor i ett onlinespel som Niklas visade oss. Produktivt. Speciellt att lösa mordgåtor.

Efter det äventyret gick vi hem till Linus där jag strängade hans gitarr (medan han löste ytterligare två mordfall). Sen gick vi hem till mig och stämde gitarren med hjälp av mitt elpiano. Det var för att jag ville lära Linus lite om att stämma och sådär. Linus är lite utav en nybörjare på gitarren, men han lär sig snabbt. För övrigt så är Linus lillebror Niklas världsmästare på att spela gitarr. Typ. När vi hade börjat på ordning på Linus gitarr så lärde jag honom Who's got the crack, moldy peaches låten.

Sedan gjorde vi en prototypinspelning av Damasker från Damaskus. Fett bra låt. Linus har varit i Damaskus (har jag för mig) men inte hittat några damasker. Lite synd.

Efter det sprang vi en mil.

Sammanfattningsvis; en produktiv dag.

Svår

2007-07-22T21:58:00.000+01:00

Det kan tyckas råda en hel del stiltje här på bloggen. Detta beror sannolikt på att jag under sommaren mest är hemma hos mamsen och pappsen och hjälper dem på farmen. Det händer inte så mycket. Jag träffar inte så mycket folk. Stiltjen på bloggen är en reflektion av stiltjen som äger rum i mitt liv.

Anyway, jag fick svar på blodprovet som jag nedan har bloggat om (i "a day at the hospital"). I brevet stod det vilken blodgrupp jag hade, B-nånting och vilket hemoglobingrunks jag hade. Det stod även att värdena var väldigt bra. Sedan stod det att jag trots detta inte fick bli blodgivare på grund utav den "svåra" svimningen som ägde rum i samband med att blodproven togs. Va fan! Vadå svåra? Det var ju inte så att jag föll i koma eller ens behövde life support. Det som i så fall var svårt med svimningen var att jag råkade slå i huvudet, men det var ju bara för att jag hade lite oflax och inte hann lägga mig ner.

Jag blev lite sur. Mina föräldrar tyckte naturligtvis att det var väldigt roligt och jag är ganska säker på att de kommer att ta fram brevet så fort någon kommer på besök. Jag tyckte nog det var ganska roligt också. Att jag svimmade vet alla redan, inte för att jag har skrivit det på bloggen utan för att det är ungefär det första mina föräldrar berättar för någon om de stöter på någon. Men det är okay, jag skäms inte för det. Jag är ju inte femton längre.

Incidently så svimmade jag när jag var femton. Det var inte mitt ute i skogen där ingen såg mig. Det var i skolan. Det var biologilektion och det var teoretisk anatomi. Det var naturligtvis pinsamt att svimma inför klassen. Fast nu råkade det vara så att när jag kände att jag mådde jättedåligt så bestämde jag mig för att avlägsna mig från klassrummet. Jag hann trycka ner dörrhandtaget till klassrumsdörren och svimmade liksom ut genom dörren. Utanför hade en massa nior rast. Det var naturligtvis jobbigt för en stackars femtonårig pojke. Det blev inte bättre av att mina föräldrar då, som nu, var mån om att berätta om skeendet för alla som ville, eller inte ville, höra. Dessutom kryddat med en mängd felaktiga teorier om varför jag svimmade.

Jag var lite osäker på om jag skulle gå natur på gymnasiet på grund av denna händelse. Lyckligtvis slapp jag svimma någon gång under gymnasietiden.

Ang. blodgiveriet så känns det inte så dumt att jag inte FÅR ge blod. Jag kanske skulle få dåligt samvete om jag inte vågade ge blod. Men nu är det är ju faktiskt så att jag inte får.

Top 3 fantasidjur:

3. Hemul (som en lemur fast med skillnaden att den inte finns)
2. Enhörning (tänk att rida på en unicorn)
1. Drutt

Världens bästa höst coming up!

Öhh...

2007-07-08T12:15:00.000+01:00

Såg animen Laputa - Castle in the sky. Den var bra. I den fanns en ö som flöt i luften.

Jag råkar absolut älska öar som flyter i luften. Mmm. Jag kan inte få nog av dem. Synd bara att man stöter på dem så sällan i det verkliga livet. Däremot kan man göra det ibland i tv-spel och sådär.

Ögonen

2007-07-07T15:50:00.000+01:00

Jag var på systemet. Jag överhörde en man som frågade en kvinna var sofieron fanns. Eftersom jag är av en hjälpsam natur och dessutom är så vanvettigt perceptiv så sade jag till mannen och pekade "Där". Mannen som, av mina fördomar att döma varken var på systemet för första eller sista gången, svarade "Ja just det, ögonen är det första som man blir blind på".

Ögonen är det första som man blir blind på. Ögonen är det första som man blir blind på. Meningen etsade sig fast i mitt huvud. Vad menar han? Vad är det andra som man blir blind på? Allt var förstås väldigt mystiskt.

Jag fick tag i Linus. Han cyklade hem. Killen tänkte ut och löpa en smula och frågade om jag ville hänga med. Det gjorde jag, hör och häpna. Vi transporterade oss 5 kilometer. Det kändes rätt bra. Nu har jag redan träningsvärk i sidomagmusklerna och vaderna. Det var uppenbarligen för länge sen jag var ute och rörde på mig.

Ikväll skall jag på lite galej och se när Linus lillebror med band spelar. Fint.

Fina fisken!

Jag har gråtit

2007-06-30T09:45:00.001+01:00

Jag lyssnade på P3 igår där de tipsade om den här snutten. Vilken hjärtevärmare den är. Jag får gåshud och gråter som fan när jag tittar på det. Paul Potts heter han. Bara namnet.

Se gärna också de andra uppträdandena han gör i semifinalen och finalen.

It's been a while

2007-06-29T23:13:00.000+01:00

Det var ett tag sen jag skrev något. Så kan det ju vara ibland kanske. Ärligt talat så har det inte hänt så mycket. Därmed har jag inte haft så mycket att skriva om.

Dagens ord är: spännband.

Spännband är en väldigt smart uppfinning tycker jag. De är dessutom väldigt praktiska om man vill spänna fast saker. Jag har grejat lite med spännband idag. Det gav mig ett tillfälle att köra ett spännbandskämt. Jag och min far skulle spänna men det fattades typ en meter på spännbandet. Då sa jag till pappsens kompis Lasse att det skulle bli svårt eftersom man var tvungen att spänna så hårt. Det roliga med det skämtet var att det inte skulle gå eftersom spännband är tämligen oelastiska. Jag tror att om man bara är beredd så kanske man kan skämta om spännband ganska ofta. Till exempel i situationer där man skall ha fast något och där spännband är superoverkill så kan man kanske lättja upp stämningen och föreslå att man skall använda spännband.

Jag kom till stan och kikade över till Johan. Den gode Johan sa att en tjej på sitt jobb förmodligen skulle passa mig bra. Hon skulle servera på norrlands ikväll så jag och Johan gick dit så att jag fick se henne. Hon var söt och verkade bra och sådär. Hon tog beställningar av oss och kom med mat, jag var på mitt grandest behaviour. Det pirrade lite i mig, kanske mest för att vi är ämnade för varandra. Jag kommer nog aldrig se henne igen.

Efter en burgare för min del och sparrissoppa för Johans samt två öl vardera gick vi till snerkes. Jag premiärhade mina nya röda skor. En tjej sa att hon tyckte att de var fina. Det gjorde min kväll. Som Johan sade, om en kund kommer med ett klagomål så har hundra andra kunder samma klagomål.

Jag är nöjd med mina skor, man känner sig lite som John Travolta i saturdaynight fever i dem. Så jag försöker gå snyggt när jag har dem på mig. Tänk om man gick snyggast i världen.

Johan berättade varifrån uttrycket "tumregel" kom ifrån. Tydligen var det en engelsk domare på 1700-talet som hade utfärdat att man inte fick slå sin fru med ett tillhygge som var tjockare än ens tumme. Tumregel.

Jag har börjat säga "den killen". Det gör jag bra och rätt i.

Eternal sunshine of the spotless mind rev upp mig

2007-06-18T20:12:00.000+01:00

Okay, så jag har sett hela eternal sunshine of the spotless mind. Bra film, men jag vet inte om den var så bra för mig. Nejdå, jag är inte så tagen. Men den rev upp mitt hjärta en smula. Tillräckligt för jag skulle sätta mig och skriva en låt om mina känslor åtminstone. En låt är kanske att ta i. En knapp vers. "It's the good memories that are the worst". Bra textrad tycker jag, i all min självgodhet.

Det vore kanske bra om man bara kunde ta bort vissa minnen. Fast lite läskigt verkar det allt. Kirsten Dunst är vacker, helt appråpå.

Tänk om man kunde göra den där låten. Den där låten som är tårarnas bästa vän. Den skulle jag vilja göra.

Tänk om man kunde få den där flickan. Den där flickan som är hjärtats bästa vän. Hon skulle jag vilja ha.

Men jag vet inte vem hon är. Jag vet inte vad hon heter. Jag vet inte vad hon gör. Jag vet inte vilken färg hon har på håret. Jag vet inte vilken färg hon har på ögonen. Jag vet ingenting om henne. Framförallt vet jag inte hur jag skall hitta henne. Jag ser hennes avatarer när jag tittar ut genom fönstret men jag får ingen chans att tala med henne. Äh, hon dyker väl upp. Jag är bara lite otålig.

Har du hört den förut?

On fotboll

2007-06-18T00:00:00.000+01:00

Jag såg på halva eternal sunshine of the spotless mind idag. Jag har inte sett den förut. Skall nog fortsätta titta på den imorgon.

Anledningen till att jag bara såg halva var för att Johan kom över. Han var lite kär i en fotbollstjej. Jag skulle vilja vara ihop med en fotbollstjej, eller dylikt. Det vore så roligt att titta på fotbollsmatcher där man ytterst engagerad i en av deltagarnas framgångar och motgångar. Sen kunde man trösta om det gick dåligt eller glädjas med om det gick bra.

När jag får barn blir jag kanske tvungen att tvinga dem utöva någon idrott. Av egoistiska skäl naturligtvis. Så att jag får uppleva det totala engagemanget när jag ser på en match. Jag tycker det är roligt att åka och se på när min storebror kör kross. Man blir engagerad. Annars vet jag inte om det vore så roligt att titta på kross. Mer än att det är lite spännande att se på idioter som hoppar fem meter högt och tjugo meter långt. Som vardagsmat.

Jag och Johan spelade en del HoMMIII. Det var bra gjort det. Sen gick vi över till Johan och tittade på när Real Madrid mötte Mallis. Tom Cruise satt på läktarn. Han kan vara lite småtöntig. Men vad vet jag.

Vit Päls' låt Nya Hav blir möjligtvis bättre och bättre för varje gång man lyssnar på den.

Men vad vet jag.

Skogstibble here I come!

2007-06-16T22:42:00.000+01:00

Jag åkte förbi en skylt som det stod "Skogstibble 7" på idag. Två gånger åkte jag förbi den. En gång på vägen till Sala och en gång på vägen från Sala. Skogstibble alltså. Där skall jag bo när jag blir stor.

Jag har varit och kikat på min storebror som körde motorcykel idag. Det gick bra för han. Det var därför jag åkte förbi Skogstibble-skylten.

Johan och jag har hängt en smula idag. Vi kunde inte komma på vad hon som jag tycker är söt heter. Ni vet hon som är spindelmannens tjej. Kirsten Dunst heter hon. Tack imdb.com. En sida av guds nåde (även om jag naturligtvis ganska lätt hade hittat det någon annanstans, men det är en bra sida). Jag tycker Kirsten Dunst är supersöt, en del har nog att göra med tänderna. Framtänderna är typ lite intryckta. I Marie Antionette är hon stundtals helt bedårande.

Är jag tandfelsfetischist? Det är jag nog. Frågan är om jag var det innan jag träffade Jill eller om hennes vampyrtand spökar i mitt undermedvetna? Jag hoppas, hoppas verkligen att jag tyckte Jill var söt för hennes vampyrtand (kanske inte enbart) snarare än att gillar tandfel på grund av henne.

Du kanske undrar vad dagens ord är? Svaret är: mosbricka. Förutom att det är ett underbart ord som ligger som en mosbricka i munnen, så är det ett oerhört skönt koncept. Mosbrickan är ju till exempel en truckers bästa vän när han/hon seglar i knappa 90km/h mot solnedgången.

För kung och fosterland sen januari.

A day at the hospital

2007-06-14T09:16:00.000+01:00

Igår åkte jag, mamma och pappa med farmor till akuten. Detta för att hon hade fått en propp i benet. Pappa hade andra ärenden i stan, han skulle lämna några papper till länsstyrelsen eller nåt sånt - bondegrejer.

Det som utmärker akutmottagningar är väntan. Jag, mamma och farmor satt och väntade och småpratade lite grann. Det var ganska trevligt, min farmor är supercharmig.

Före ett någon gång kom pappa tillbaka till akuten där vi satt och väntade. Han föreslog att han och jag skulle gå och tappa blod medan vi väntade. Jag har velat bli blodgivare men inte riktigt vågat. Vi gick dit och jag fyllde i en massa papper. När jag var klar med det togs det blodprover. Ja tror sköterskan fyllde sex små provrör. Det gick rätt bra, det gjorde inte så ont och sådär.

Efter det var klart gick jag och åt ett par mackor med pappa som hade blivit ca en halvliter blod lättare. Jag började må lite dåligt. Sen vaknade jag upp vilsen som attans. Det visade sig att jag hade svimmat. Hurra! Nåväl, det var ju rätt ställe att svimma på iaf.

Jag togs upp på en rullande säng och kördes till ett rum där jag blev övervakad och jag fick vila. Efter en stund kom en läkare, som hette Torsten, och kikade till mig. Jag hade ont i huvudet och var väldigt trött. Dessutom flimrade det framför mina ögon. Torsten trodde inte att det var någon större fara med mig och tyckte att jag bara skulle vila ut. Det kunde ha varit så att jag hade fått en hjärnskakning eftersom jag tog emot mig med pannan mot golvet när jag svimmade. Symptomen trötthet och ont i huvudet tydde också på det. Jag låg och typ halv sov på den rullande sängen ett bra tag. Sen efter ett tag bestämde jag mig för att spy en massa.

Sen kom det en annan läkare, som jag inte kommer ihåg vad hon hette, jag fick ett second opinion. Hon tyckte att jag skulle rullas in till akuten trots allt så att de fick kolla läget ordentligt. Jag ringde Johan och canclade vårt inplanerade häng. Sagt och gjort jag blev inrullad till akuten. Väl där låg jag och halvkomade framför någon receptionsdisk i min rullande säng ett tag (tidsuppfattningen var sådär). Sen fick jag ett rum där jag var ett bra tag. Dessutom fick jag en patientskjorta och ett fräsigt patientarmband.

Till slut kom det en söt läkare och kittlade mig på magen, bland annat. Det var väl den närmsta kontakten jag kommer att få med en kvinna på ett tag, tänkte jag. Den söta läkaren, som hette Hanna, sa att jag skulle röntgas och jag skulle vara nöjd om jag fick bli det inom 4-5 timmar. Hmm, höj skatterna dumma moderater! Då var klockan runt 18. Jag fortsatte att dåsa tills en söt sköterska körde iväg mig och kopplade mig till ett par apparater som mätte blodtryck, puls och sen fick jag elektroder på bröstet. Jag tyckte kanske att det var lite väl mycket väsen för ganska lite.

Sen fick jag, snabbare än väntat, åka i min rullande säng upp en våning till den majestätiska röntgensapparaten. När jag rullade i min säng såg jag en otroligt vacker polistjej. Jag trodde inte att det fanns så vackra polistjejer förutom på film. Men det gör det tydligen.

Efter röntgandet åkte jag ner en våning igen och blev kopplad till blodtrycks och pulsmätarapparaten. Efter en stund kom den söta läkaren och sa att röntgen bilderna såg bra ut och att jag kunde åka hem. Jag tackade för mig och jag och mamma begav oss hem. Man saknade den härliga patientskjortan dock, jag kände mig som Rönnerdahl i den. Jag lyckades äta en halv risifrutti på vägen hem också.

När jag kom hem lyckades jag äta lite glass och jordgubbar. Det var bra. Jag somnade ganska snabbt.

Sammanfattningsvis var det en ganska trevlig dag på sjukhuset, för min del. Farmor kom aldrig så långt i systemet som till röntgen så hon får åka in idag igen. Men jag tror inte hon misstycker, det är roligt för henne och gå ut och se och snacka med lite folk.

Idag har jag inte ont i huvudet men däremot mår jag lite illa, förmodligen på grund av att jag har ätit dåligt. Jag har ätit lite fil och flingor hittils. Jag skall nog klara mig.

Kul när det händer nåt liksom.

Hej hej sommar!

2007-06-12T16:21:00.000+01:00

Jag tittade på hej hej sommar igår. Det är rätt okay. Jag är hemma hos mor och far nu.

I lördags var jag till Borlänge. Såklart. Masar är bra grejer. Rejäla och oprententiösa har jag fått för mig. Anledningen till min Borlängevisit var för att jag följde med min storebror, och några till, och kikade på när han körde kross. Han skötte sig bra minsann.

På lördagskvällen var jag på logdans. Såklart. Det är sånt man sysslar med när man är på landet. Not really. Det var rätt schysst.

I Söndags tittade jag och Stefan på Asterix och vikingarna. Det var bra. Många bautastenar. Och det är ju bra.

Det är typ det jag har gjort på senaste.

Fysik

2007-06-06T21:49:00.000+01:00

Idag har jag trots allt gjort lite. Jag har spelat Icewind Dale. Dessutom har jag färdigställt min cowboylåt - Purple Cowboyboy. Trodde jag. Efter att jag hade laddat upp den på Myspace kom jag på att jag inte alls var nöjd med den. Så då tog jag bort den igen. Hoppas att jag inte har börjat bli picky.

Jag drog ner på stan och köpte de där skorna som jag har sneglat på i tysthet. Det är ett par röda läderskor som jag skall ha när jag ska ut och dansa. De är inte lackade dock. Men man kan ine få allt här i världen. Jag är väldigt nöjd dock. De kommer att vara ytterst bra på dansgolvet. Jag vill dansa i mina nya skor nu. Men jag får vänta.

Jag, Johan, Linus, Spader och Linus' kompis Ali drog till v-dala och tittade på fotboll. Jag hade tippat 1-1. Det blev 6-0. Jag tippade lite fel.

Där såg jag en supersöt tjej. Hon var så söt att jag vid ett tillfälle fick jättemycket tinnitus, som det kan bli när jag är yr eller trött.

Nu är jag hemma. Imorgon skall jag hem-hem och i övermorgon skall jag kika när min kusin, Emma, tar studenten.

Jag lyssnar på Mattias Alkberg BD:s låt Reevolution. Den är jättebra. Dock stör jag mig på att han sjunger "dit kuken och fittan pekar". Jag är så pryd. Alltför pryd kanske.

Här kommer en lista:

top 4 kortleksfärger:

4. Klöver
3. Hjärter
2. Spader
1. Ruter

Tata!

Furious Moses!

2007-06-05T17:35:00.000+01:00

Jag kikade lite på bolibompa. Det var Emil i lönneberga, och det är ju aldrig fel. I vilket fall som helst så fick man se en hälsning från världens i särklass sötaste barnprogramledare. Hon kan dessutom vara den sötaste personen i Sverige. Jag talar naturligtvis om Josefin Nordstierna. Hon hade fått sitt barn. Det blev en pojke som ska heta Moses. Jag tycker att Moses är ett väldigt häftigt namn.

Idag har jag legat lågt. Jag har till exempel inte lämnat min korridor. Den enda jag har talat med har varit min mamma och det var via telefon.

Jag beställde Windmills skiva igår. Den är asbra. Inte för att jag har hört hela skivan ännu men de låtarna jag har hört är ju asbra. Då lär skivan vara asbra.

Finns inte så mycket att säga.

Imorgon är det Sveriges nationaldag. Det är ju förstås stort. Undrar om man skulle ta och hitta på något. Titta på fotboll till exempel.

chip och dale.

En anmärkningsvärd dag

2007-06-04T20:23:00.000+01:00

Den här dagen har på många sätt varit anmärkningsvärd.

Jag började skolan klockan 10. Det var dags för opponering och respondering av PM:ena som vi i klassen har författat. Jag kom lindrigt undan, allt gick bra. Under den lilla rasten gav en kursare mig ett ytterst intressant erbjudande. Jag vill inte riktigt avslöja vad erbjudandet bestod av förräns det är spikat (vilket kan ta ett bra tag). Dock kan sägas att jag är en smula uppspelt över det.

I och med att ventileringen tog slut så har jag också slutat skolan. För den här terminen. Jag längtar redan efter nästa. Det kan vara så att jag är dum i huvudet, men jag gillar att gå i skolan.

Efter skolan gick jag stina och åt en smula i matikum. Efter det gick jag och Stina och lämnade tillbaka ett par böcker som jag hade lånat. Sen drog vi ner på stan. Stina skulle titta på armband och jag följde med i brist på annat att göra. Det var dessutom en "perfekt dag att gå ner på stan och titta på människor".

När jag kom hem kikade jag i brevlådan och vad skådade man där? Jo ett spännande paket med Marit Fahlanders demo i. Det var en väldigt fin skiva med fint omslag. Bifogat var ett brev med texten "Hej Henrik, här får du min skiva. Hoppas du gillar den! Med vänliga hälsningar [hennes autograf]". Runt autografen var det en streckad linje och en ritad sax, samt texten "klipp ut och spara=)". Jag trodde att det skulle vara typ 5-6 låtar på skivan men det visade sig vara hela 15 låtar.

Jag satte på skivan och ljuv musik strömmade ur mina högtalare. Marit Fahlander alltså. Helt bäst.

Lite senare förde jag över 102 kr till Marits konto. Jag hade tidigare betalat 53 kr (eftersom hon sa att hon ville ha runt femtilappen för skivan). 53kr kändes så väldigt futtigt när jag väl hade fått skivan så jag var betvingad av samvetet att betala mer.

Sen dess har jag hängt och spelat lite Icewind Dale bland annat.

Hmm, undrar vad jag skall göra imorgon, med min nyvunna frihet och allt.

Heeeeeeeeeeej bloggen!

2007-06-03T16:43:00.000+01:00

I fredags drog jag hem-hem. Dvs. hem till mor och far. På kvällen lekte jag med Stefan. Vi tittade en del på Stargate Atlantis och spelade tv-spel. Dessutom var vi till Gimo och åt på lyktan tillsammans med min kusin Micke och hans flickvän Julia. Jag åt en kryddburgare. Bra gjort.

På lördagen läste jag lite PM och hängde i allra största allmänhet. På kvällen var jag på inflyttningsfest hos Pär och Stina. Det var trevligt minsann.

Idag har jag hjälpt mina föräldrar en smula. Jag hittade en fästing på min mage dessutom. Lyckligtvis var det en så kallad "krypis" alltså en som inte har satt sig ännu. Efter man har hittat en fästing på sig själv blir man ganska nojig och tycker att det kryper på hela kroppen. Jag är inte så värst förtjust i fästingar. Parasiter är vad de är.

På bussen till Uppsala träffade jag Jonna och hennes kille Emil. Han verkade vara en bra kille, värdig åt Jonna.

Nu är jag alltså hemma i Uppsala och borde förbereda mig inför morgondagens opponering.

Fan vad somrigt det är.

"Tillvaron är inte konstruerad för ensamma människor

2007-05-31T00:02:00.001+01:00

Jag trodde den skulle bli det, men det har den inte" för att ungefärligen citera "En kärlekshistoria".

Idag har jag spelat Icewind Dale. Bra gjort. Jag har blivit lite inspirerad av D&D världen och kommer därför att presentera mina stats. Först en förklaring; en människa kan max ha 18 i de olika kategorierna om de inte har någon rustning, ring, vapen eller whatever som förhöjer någon av dessa stats.

Human/Bard
Neutral Good
Level 1.
exp: 153
Armor class: 10

Strength: 10
Dexterity: 11
Constitution: 9
Wisdom: 14
Intelligence: 14
Charisma: 16

Weapon profiencies:
Axe:*
Warhammer:*

Du vet, jag är ju så charmig, därför har jag 16 i charisma.

Jag har idag jobbat lite på min cowboylåt. Frågan är hur mycket cowboy det blir kvar av den i slutändan. Jag tror att den skall heta purple, föga cowboyaktigt.

Framåt kvällen samlades vi hemma hos Stina där vi avnjöt en kärlekshistoria. Sedan satt vi och pratade en massa om en massa saker. Vi hade en lång och djup diskussion om kränkningens natur. Vi diskuterade till exempel om Jesus kunde bli kränkt. Vid tolvtiden gav jag, Daniel och Jonna oss av hemåt.

Det var det det. Sa han.

Jorå s'att...

2007-05-29T21:06:00.000+01:00

Fixade klart mitt PM idag. Hela 2,5 timmar innan deadline dessutom. Jag läste till och med igenom PM:et efter grammatiska och andra fel. Tusen är väl kvar och hela PM:et är väl ett enda stort fel kanske. Men jag är klar. Man kan bara få G på det så det spelar mindre roll vilken kvalité det håller.

Efter jag blev klar så visste jag inte vad jag skulle ta mig till. Så jag städade. Det var bra gjort. Det är lite skönt att ha städat. Man tar liksom bort en ångestfaktor i sitt liv.

Jag och Stefan har tittat på Blades of Glory. Den var rolig.

Imorgon skall jag och några klassisar kanske se på en kärlekshistoria, alltså filmen. Det är den tredje bästa filmen som har gjorts. Av de jag har sett.

Jag skall nog läsa de andras PM imorgon. Hoppas det blir trevlig läsning.

Marit Fahlander skall skicka sin Demo till mig, i exklusiv extented version där hennes Sunset Beach låt finns med. Som jag påpekade för henne på myspace; det gör alldeles för få låtar om Sunset Beach nuförtiden.

Jag gör mest låtar om mig själv. Du vet, jag är så självcentrerad. Det finns några undantag, till exempel min superhäftiga Baldur's Gate låt: "Love on the Sword Coast" som jag tror att den heter. Den handlar om Khalid och Jaheira. Jag tror att de är kära i varandra, fast det framgår inte riktigt i spelet. Mer än att de blir väldigt ledsna när en av dom dör.

Jag har också gjort en låt om två Jedi Knights som är kära i varandra. Den är inte inspirerad av Star Wars III som man kanske skulle kunna tro utan en dagbok som man kan hitta i en grotta i spelet Knights of the Old Republic. Jag skrev den alltså före jag hade sett Star Wars III där lite samma tema tas upp. Jedis får inte älska varandra, passion leads to the dark side.

Jag skriver nästan bara om kärlek i olika former. Snart kommer mitt quadruppelalbum 92 love songs ut där jag bräcker magnetic fields med en hel skiva.

If music be the food of love, play on!

Can I have this dance?

2007-05-28T18:39:00.000+01:00

Lyssnar på moto boys "blue motorbike", fy damn it vilken bra låt. Han sjunger till exempel textraden "Can I have this dance?". Det är väl inget speciellt med den egentligen. Förutom den fantastiska känslan.

Åh jag skulle så supergärna vilja ställa den frågan till någon. Och dansa den mest fantastiska dansen. Det skulle inte finnas någonting annat i hela världen förutom vi två och musiken. Vi skulle snurra runt som John Travolta och danstjejen gör i dansstudion i Saturday night fever. Vi skulle skratta, kramas och ömsom fuldansa, ömsom findansa. Vi skulle bli kära i varandra. Jag skulle göra "fånga henne i fallet"-manövern och kyssa henne en kort sekund. Med 0,5 centimeter tunga. Ögonen skulle vara fixerade vid varandra. Mitt hjärta skulle bulta. Jag skulle lukta en smula på henne i smyg. Kanske blåsa en liten vindpust i hennes nacke för att retas. Inga ord, bara känsla.

Sen skulle vi bli trötta i fötterna eller törstiga eller så. Då skulle vi gå av dansgolvet och prata med varandra och allt vore förstört. Vi kanske skulle bli ihop och jag kanske skulle bli lycklig men den där stunden...den skulle aldrig komma tillbaka.

Hesiodos kvinnoföraktaren

2007-05-27T18:33:00.000+01:00

Jag skriver mitt PM om Hesiodos', den gamle greken, och hur han framställer berättelsen om Pandora, den första kvinnan. Enligt Hesiodos var Zeus fullkomligt rasande på människan (som enbart bestod av män). Detta var för att en kille hade snott elden(ja just det, elden!). Klart man blir lack. Vad gör då den mäktigaste av gudar för att verkligen ge igen på mänskligheten, ett straff så obarmhärtigt att bara en gud kan frambringa ett så hänsynslöst straff? Jo; han skapar kvinnan.

"and they all [männen] will cheer their hearts embracing this foul thing" (övers. av Sarah B. Pomeroy). This foul thing. Det är kvinnan det. Jag skulle kunna citera massor om hur ond, listig och allmänt otrevlig Pandora, och därmed kvinnosläktet är.

Hesiodos var en bitter herre kan man tänka sig. Jag kan inte låta bli att sympatisera en smula med Hesiodos, bitter gammal ungkarl som man är. Det kan bli svårt att ta sig ur det här PM:et och fortfarande framstå som den goda feministen man försöker vara. Fast iofs, bara för att man tycker att tjejer är elaka så kan man ju fortfarande inse att det finns en könsmaktsordning och att den borde avskaffas. Om det nu är någon slags definition av feminism.

Igår när jag skulle gå till v-dala kom det fram en 4-5:årig pojke till mig och gav mig en maskros. Jag tog emot den och sade "tack så mycket, det var snällt", och log åt hans föräldrar. Sen gick jag med den där maskrosen en bra bit innan jag placerade den lite fint på en mur. Det bar emot, jag ville ju inte gärna lämna ifrån mig den fina gåvan som jag hade fått. Maskrosen kanske inte var den finaste gåvan i sig som jag har fått men jag uppskattade verkligen gesten.

När jag gick där med maskrosen i hand så slog det mig. Undrar om den lilla pojken trodde att jag var en tjej. Jag har nämligen rakat av mig mitt maffiga skägg. Hur medveten om konventioner är man i den åldern egentligen? Han kanske hade fått en väldigt bra uppfostran där föräldrarna hade sagt att en kille visst kunde ge blommor till en annan kille. Den där lilla palten kanske stapplade runt där och var bög. Eller så såg jag ut som en tjej.

Det är valporgie på tv just nu (hundkoll). Valpar är ju söta, minst sagt.

Tjejer är också söta (elaka eller ej). Jag har tänkt på en sak. Det verkar som att man tenderar att tycka att tjejer som liknar tjejer som man känner är söta. Är det här bara jag eller är det ett utbrett fenomen? Är det likadant med killar?

Moto boy alltså, det kan ha varit den bästa spelningen jag har sett. Marit Fahlander alltså, är hon bäst i Sverige? Just precis nu är hon det i alla fall, för mig åtminstone. Ooo jag har upptäckt så mycket superbra musik på senaste.

Jag saknar mina bufflar (alltså hundar) lite nu när jag sitter och kollar på hundkoll.

Idag har jag skrivit en smula på mitt PM, som ni förstår. Dessutom har jag ätit pizza. En dag så god som någon...eller...jag vet inte. Jag är rätt glad i alla fall.