torsdag 10 april 2008

Beirut och sånt

Jag sitter här och lyssnar på Beirut. Beirut är sjukt bra. Så vemodigt och fint. Så hur bra som helst.

Jag har en uppsamlingstermin. Vilket innebär att jag sitter hemma och har ångest över att jag inte gör någonting. Johan har också en uppsamlingstermin, vilket resulterar i att vi brukar sitta och spela dataspel och ha ångest tillsammans. Ni vet, tillsammans är man oftast mindre ensam.

The Johnny Johnny's. Jag är ju med i det bandet. Det kan vara stans bästa band. Just nu hålls det på och mixas och spelas in lite då och då. Vi har några nya hits på gång nämligen. Till exempel "Prime time" en låt som är stegstenen till världsdominans.

Vi spelade i musikens hus häromsistens och igår kom det fram en kille på min kvällskurs och sa att han hade sett oss och tyckt att det var bra, iofs var han ju tvungen att vara artig, men å andra sidan kunde han ha skitit i att kommit fram. Min roll i bandet är att spela orgel halvknackigt och att vara blond som jag sa till Emma. Det är en bra roll tycker jag.

Linnéa kom hem från London, där hon har varit. Så vi har inte träffats så mycket på senaste tiden. Vi ska välan försöka råda bot på det i helgen kan jag tänka. Till exempel ska vi nog till stockholm och kika på en folkhögsskola som har öppet hus. Linnéa funderar nämligen att söka dit. Det handlar om konst och sånt.

I helgen tänkte jag göra en cover på den bästa låten på Håkan Hellströms nya skiva. Jag talar naturligtvis om "kärlek är ett brev skickat tusen gånger". Jag tog ut ackorden och översatte hela texten till engelska. Sen började jag spela in och kom på att det gick ju inte alls. Jag kanske borde ha insett det i ett tidigare skede men...hybris kan ju vara bra ibland. Eller nåt, jag vet inte.

Jag har snickrat lite på en gammal låt som heter "She" istället. Jag har sjungit nytt och lagt på lite orgel och BV:s. Det ska nog bli folk av den låten också. Jag tycker redan att den är väldigt bra. En av mina bästa måste jag säga. Som ni märker så fortsätter jag min strålande solokarriär parallellt med Johnny Johnny's. Jag får ju utlopp för mina sångskrivarbehov i Johnny Johnny's på samma sätt.

Nu måste jag kila, men det var ju trevligt att talas vid. Hejdå!