juni, juli, augusti, september

Idag är det september. Och har så varit ett tag. Föregående blogginlägg ägde tydligen rum den 13:e juni. Det är ju tråkigt sånt här. När saker går och självdör.

Det har gått ett tag och jag tror att jag fortfarande inte har något att säga. Vi hoppar över de här två och en halv månaderna och fortsätter som om ingenting hade hänt.

Idag har jag hängt. Vad ska man annars göra? Ingen skola idag. Eller nja, högst frivillig skola. Eftersom den var så frivillig och dessutom började klockan 4 så utnyttjade jag min valfrihet och valde att inte gå till skolan. Om den hade varit tidigare så hade jag kanske kilat iväg. Men framåt sena eftermiddagen sådär så börjar ju komediserierna på tv4, vilket innebär att jag får något att göra.

På förmiddagen började jag på en låt om Totoro, men jag kunde inte riktigt genomföra det eftersom holana redan har gjort en fantastisk låt om Totoro. Men man vill ju gärna ha ordet catbus i en låt. Tänk om man hade en kattbuss. När jag blir popstjärna ska jag aldrig åka limo. Jag ska bara åka kattbuss. Gentekniken har ju kommit så långt nuförtiden så man kanske kan sponsra ett forskningsprojekt för att ta fram en kattbuss. Eller så får man använda magi, som jag antar att Totoro gör. Eller använder han genteknik. Hon verkar ju så påhittig den där Totoro så man vet aldrig riktigt var man har henne.

Istället spelade jag in en låt som jag döpte till "the student" eftersom den handlar om studentliv. Mer specifikt, mitt studentliv. Vilket innebär att man ligger i sängen och lyssnar på sorgliga låtar istället för att plugga eller laga mat. Gärna regnar det utanför också.

Igår tittade jag på en blaxploitation-film. Eller jag vet inte om det var en sådan, jag är lite osäker på definitionen, jag tror kanske att det inte var det. Men det var i sådan stil, lite. Den hette "Sweet Sweetback's Baadasssss Song" (sic!). Bra titel på en film. På förtexterna stod det att den var producerad av "The black community" och att den var dedikerad till alla "Brothers and sisters who have had enough of the Man". Bra förtexter. Filmen i sig var inte så värst. Rätt dålig tyckte jag.

Igår tittade jag inte på "allå allå emliga armén". Jag somnade nämligen innan. Synd. Det är ju nämligen en helt fantastisk serie. Jag gör ett nytt försök ikväll. Det börjar 23:40.

Jag har sent om sider kommit på att Bob Dylans "As I went out one morning" från John Wesley Harding-skivan är en helt fantastisk låt. Genom låten är det två ackord (F#m och E) förutom på ett ställe i varje vers där det går upp till A och C#m. Och det är där det händer. Det är där det är så bra att man inte riktigt vet var man ska ta vägen. "I offered her my hand, she took me by the arm" är ju ingen dålig textrad heller.

Imorgon ska jag till skolan. I övermorgon ska jag börja praktisera. He' blir nåt det.

Hare bäst du!