"nej, nu ska jag inte bli långrandig..."

I helgen var jag i Danmark (landet).

Idag föll jag ner för en trappa.

A day at the factory

Titeln syftar till dagens produktion, jag tror inte att det finns någon bröderna Marx film som heter så...men det skulle kunna finnas. Jag och Linus har varit väldigt produktiva idag.

Igår bestämdes det att vi skulle göra lite saker idag. Jag ringde till Linus strax före 12 och han bad mig gå på msn så att han kunde skicka texten till en av våra hits. Jag och Linus har nämligen det fantastiska bandet "Jesus! She's a Cheese! (tribute band)" ihop. Hitten var en gammal låt som har fallit lite i glömska och en nästan helt och hållet ny text hade producerats av Linus. Låten heter "Damasker från Damaskus", även om titeln kanske inte är helt spikad ännu.

väl på msn tänkte jag vara lite häftig och ställa Linus en fråga genom att fila en låt vars mening var just den frågan jag ville ställa. Tyvärr tog det typ en minut att fila låten så effekten försvann en smula. Han var klar att gå ner på stan hursomhelst och det gjorde vi.

Ärendet vi hade på stan var att köpa strängar till Linus gitarr, som tills idag helt saknade strängar. Så då gick vi till musikbörsen och gjorde det. Sedan telefonerade Linus till sin lillebror och det visade sig att han också behövde strängar så då gick vi till Uppsala Musikverkstad och köpte strängar.

Jag kom på att jag ville gå till Ramus musik och handla så då gick vi dit. Jag köpte en kazoo och ett ägg (instrumentet, ett rött ett dessutom). Jag kände väl igen hon som jag köpte kazoon och ägget av. Jag var nämligen in där igår och köpte ett melodika (det heter egentligen EN melodika/melodica, men jag tycker att ett melodika låter häftigare). Jag sa till henne att jag var där igår och att jag hade köpt en melodika (jag sa nog en för att inte verka dum) och att jag då hade tänkt köpa en kazoo också men glömt bort det. Vilket var sant. Jag blev nog lite uppspelt över melodikat vilket fick till följd att jag glömde bort kazoon.

Jag gillar mitt melodika väldigt mycket, det är ett underbart instrument. Dock känns det lite tråkigt att melodikat är ett sånt supercreddigt popinstrument som typ alla använder. Tur att jag spelar triangel. Triangeln ser man inte lika ofta lyckligtvis.

När jag hade skaffat min kazoo och mitt ägg gick jag och Linus till engelska parken där vi mötte upp med Linus lillebror, Niklas, och vi, mest Linus, hjälpte honom med hans CV. Dessutom löste vi två mordgåtor i ett onlinespel som Niklas visade oss. Produktivt. Speciellt att lösa mordgåtor.

Efter det äventyret gick vi hem till Linus där jag strängade hans gitarr (medan han löste ytterligare två mordfall). Sen gick vi hem till mig och stämde gitarren med hjälp av mitt elpiano. Det var för att jag ville lära Linus lite om att stämma och sådär. Linus är lite utav en nybörjare på gitarren, men han lär sig snabbt. För övrigt så är Linus lillebror Niklas världsmästare på att spela gitarr. Typ. När vi hade börjat på ordning på Linus gitarr så lärde jag honom Who's got the crack, moldy peaches låten.

Sedan gjorde vi en prototypinspelning av Damasker från Damaskus. Fett bra låt. Linus har varit i Damaskus (har jag för mig) men inte hittat några damasker. Lite synd.

Efter det sprang vi en mil.

Sammanfattningsvis; en produktiv dag.

Svår

Det kan tyckas råda en hel del stiltje här på bloggen. Detta beror sannolikt på att jag under sommaren mest är hemma hos mamsen och pappsen och hjälper dem på farmen. Det händer inte så mycket. Jag träffar inte så mycket folk. Stiltjen på bloggen är en reflektion av stiltjen som äger rum i mitt liv.

Anyway, jag fick svar på blodprovet som jag nedan har bloggat om (i "a day at the hospital"). I brevet stod det vilken blodgrupp jag hade, B-nånting och vilket hemoglobingrunks jag hade. Det stod även att värdena var väldigt bra. Sedan stod det att jag trots detta inte fick bli blodgivare på grund utav den "svåra" svimningen som ägde rum i samband med att blodproven togs. Va fan! Vadå svåra? Det var ju inte så att jag föll i koma eller ens behövde life support. Det som i så fall var svårt med svimningen var att jag råkade slå i huvudet, men det var ju bara för att jag hade lite oflax och inte hann lägga mig ner.

Jag blev lite sur. Mina föräldrar tyckte naturligtvis att det var väldigt roligt och jag är ganska säker på att de kommer att ta fram brevet så fort någon kommer på besök. Jag tyckte nog det var ganska roligt också. Att jag svimmade vet alla redan, inte för att jag har skrivit det på bloggen utan för att det är ungefär det första mina föräldrar berättar för någon om de stöter på någon. Men det är okay, jag skäms inte för det. Jag är ju inte femton längre.

Incidently så svimmade jag när jag var femton. Det var inte mitt ute i skogen där ingen såg mig. Det var i skolan. Det var biologilektion och det var teoretisk anatomi. Det var naturligtvis pinsamt att svimma inför klassen. Fast nu råkade det vara så att när jag kände att jag mådde jättedåligt så bestämde jag mig för att avlägsna mig från klassrummet. Jag hann trycka ner dörrhandtaget till klassrumsdörren och svimmade liksom ut genom dörren. Utanför hade en massa nior rast. Det var naturligtvis jobbigt för en stackars femtonårig pojke. Det blev inte bättre av att mina föräldrar då, som nu, var mån om att berätta om skeendet för alla som ville, eller inte ville, höra. Dessutom kryddat med en mängd felaktiga teorier om varför jag svimmade.

Jag var lite osäker på om jag skulle gå natur på gymnasiet på grund av denna händelse. Lyckligtvis slapp jag svimma någon gång under gymnasietiden.

Ang. blodgiveriet så känns det inte så dumt att jag inte FÅR ge blod. Jag kanske skulle få dåligt samvete om jag inte vågade ge blod. Men nu är det är ju faktiskt så att jag inte får.

Top 3 fantasidjur:

3. Hemul (som en lemur fast med skillnaden att den inte finns)
2. Enhörning (tänk att rida på en unicorn)
1. Drutt

Världens bästa höst coming up!

Öhh...

Såg animen Laputa - Castle in the sky. Den var bra. I den fanns en ö som flöt i luften.

Jag råkar absolut älska öar som flyter i luften. Mmm. Jag kan inte få nog av dem. Synd bara att man stöter på dem så sällan i det verkliga livet. Däremot kan man göra det ibland i tv-spel och sådär.

Ögonen

Jag var på systemet. Jag överhörde en man som frågade en kvinna var sofieron fanns. Eftersom jag är av en hjälpsam natur och dessutom är så vanvettigt perceptiv så sade jag till mannen och pekade "Där". Mannen som, av mina fördomar att döma varken var på systemet för första eller sista gången, svarade "Ja just det, ögonen är det första som man blir blind på".

Ögonen är det första som man blir blind på. Ögonen är det första som man blir blind på. Meningen etsade sig fast i mitt huvud. Vad menar han? Vad är det andra som man blir blind på? Allt var förstås väldigt mystiskt.

Jag fick tag i Linus. Han cyklade hem. Killen tänkte ut och löpa en smula och frågade om jag ville hänga med. Det gjorde jag, hör och häpna. Vi transporterade oss 5 kilometer. Det kändes rätt bra. Nu har jag redan träningsvärk i sidomagmusklerna och vaderna. Det var uppenbarligen för länge sen jag var ute och rörde på mig.

Ikväll skall jag på lite galej och se när Linus lillebror med band spelar. Fint.

Fina fisken!