Livsprojekt

Jag har kommit på ett livsprojekt. Bra va? Livsprojekt är fina, man håller på med dem hela livet eller åtminstone väldigt länge. Mitt projekt kommer nog ta en cirka 20-30 år tror jag. Men det kan också gå betydligt snabbare. Jag vet inte ännu. Allting beror väl på hur aktiv jag är med projektet.

Projektet går ut på att jag ska tonsätta och spela in Shakespeares sonetter. De är 154 stycken. Jag har lite tonsatt en av dem, men jag har inte spelat in. Sonetten som jag har tonsatt är sonett nummer 29. Det är min favorit blands Shakespeares sonetter, inte för att jag har läst alla. Jag googlade och kommer att klistra in den, så att ni slipper.

When in disgrace with fortune and men's eyes
I all alone beweep my outcast state,
And trouble deaf heaven with my bootless cries,
And look upon myself, and curse my fate,
Wishing me like to one more rich in hope,
Featur'd like him, like him with friends possess'd,
Desiring this man's art, and that man's scope,
With what I most enjoy contented least;
Yet in these thoughts my self almost despising,
Haply I think on thee,— and then my state,
Like to the lark at break of day arising
From sullen earth, sings hymns at heaven's gate,;
For thy sweet love remember'd such wealth brings
That then I scorn to change my state with kings.

Sådär. Den är bra den. I min version blir den lite Nick Cave:ig. Det här projektet ska jag syssla med typ när jag inte har något att göra och jag känner att jag vill tonsätta en sonett.

Annars är det lugnt. Lite stiltje här på bloggen såhär på sommaren. Men allt är bra. Ikväll ska jag hänga med Linnéa och Hedda. Det blir säkert bra. Imorgon ska jag se på fotboll, på något sätt. Det blir säkert bra.

Hare mest bäst i hela världen!