Nerå...

...jag har inte fallit i bloggdvala igen. Nu är jag nämligen här, bloggandes.

I fredags var jag på överraskningskalas. Det var fina fisken. Det kanske ställs till med alldeles för få överraskningskalas nuförtiden. Jag kanske borde bli en driven människa och börja ställa till med sådana. Det vore förstås lite roligt. Kanske för människor man knappt känner.

Grejen med överraskningskalas är ju att det är en fördel om det blir en överraskning. All planering bör ske på fördolt ninjavis. Det gäller att se till att huvudpersonen är på en speciell plats vid en speciell tidpunkt utan att personen misstänker att det är något fuffens på gång. Men man måste se till att anledningen till att personen ska vara där är tillräckligt viktig för att personen inte skall hitta på andra saker. Sammanfattning: en diverse uppsättning ninjaskills krävs för lyckad överraskningsfest (EDUNKFLÖ).

Edunkflö. Det låter som ett ord på danska. Förmodligen är det det också. Kan ha något med fiske att göra. Förmodligen någonting med fiske. Danskjävlar, alltid så luriga. Jag skall till danmark i helgen. Med Linnéa. Köpenhamn närmare bestämt. Vi ska spöa danskar och köpa öl. Vi kan kalla det för en kulturell snarare än rekreativ (borde vara ett ord) resa.

Jag öppnade kuvertet idag. Det från smart safety som var fel(a)dresserat. Det var inte något uppenbart kärleksbrev. Det verkade som att de ville ha pengar för att abonnemanget skulle fortsätta. Jag misstänker att det var någon slags kod. Det kanske är förbjuden kärlek mellan två personer vars familjer ligger i fejd. Det kan det mycket väl vara så. Mycket väl. Förmodligen är det så.

Jag har kläckt ett projekt. Projektet innebär att jag skall under exakt 24 timmars tid (vilket ungefär motsvarar ett dygn) spela in en skiva. Den skall innehålla minst 10 låtar och vara minst en halvtimme lång. Eller 25 minuter kanske, jag har ju inte för vana att skriva långa låtar). Skivan skall göras från scratch, som det heter, jag skall skriva låtarna, spela in dem och putsa till dem. Allt under 24 timmar. För detta krävs naturligtvis noggrann planering. Till exempel så bör inspelningen äga rum under en ledighet som sträcker sig över minst två dagar. Sen får jag fundera över om jag skall ha några gästartister. Men det är ju lite svårt på förhand eftersom en del av grejen är att jag inte får ens tänka på låtidéer som skall vara med på skivan. Det kan bli hur bra som helst eller hur dåligt som helst eller så misslyckas jag helt enkelt. Som kommentatorn i FIFA09 säger "either team could be winning this match or they could end with a draw".

Okay jag har skaffat "beyond the sword"-expansionen. Men jag får inte riktigt in känslan. På battlefield 1943 är jag rankad typ som 13000-någonting i världen. Inte helt sämst, men definitivt inte helt bäst. Det vore kanske kul att hamna på topp 10000. Jag tror jag skall gå och spela lite.

Under detta blogginlägg har författaren klippt naglarna (jag klöpp naglarna, de blöv klippta som jag med min dialekt säger).

Hej hej.

Elite

Igår på jobbet noterade jag att P hade det magiska numret 1337 efter sitt namn på sin namnskylt. Det stod alltså P[...] 1337. Jag frågade honom varför det gjorde det. Då sa han att det var pinsamt att jag behövde fråga. Det var ju leet som det stod.

Hur hilarious a thing som helst att ha på sin namnskylt. Det gjorde min dag.

Annars inget speciellt att rapportera.

FF

Jag har FF. Och kommer att ha det i en månad. Min manbo har åkt till de brittaniska öarna. FF står därför varken för föräldrafritt eller flickvänfritt, utan friendfritt. Nu kan jag leva runt som jag vill här hemma. Jag vet dock inte hur jag ska utnyttja det. Kanske äter jag spritt språngande en risifrutti i hans säng. Kanske går jag och lägger mig i tid. Kanske håller jag diskhon ren från gammal disk. Ja, ni vet sånt bus som man kan göra när man har FF.

Han planerar att gå på några slags highland games. Där en massa skottar håller på med skottska sporter. Som att hiva stockar eller haggishurling (på riktigt). Man skulle ju vilja se när en skotte kastar haggis. Det vore något det.

Mitt sökande efter den rättmätige adressaten till kärleksbrevet från smart safety har misslyckats. Än så länge.

Jag, Linnéa och Linus såg Harry Potter igår. Den var bra.

Tack.

Ett vilset brev

Jag fick ett brev idag. Men det var inte till mig. Det var till en annan. Jag har försökt få tag på personen som brevet egentligen skulle till. Personen i fråga har ett ganska likt efternamn som jag. Men personen i fråga har ett tvärolikt förnamn jämfört med mig. Inget svar i telefonnumret jag stalkade upp. Men jag har skickat ett facebookmeddelande.

Man undrar ju förstås vad som finns i brevet. Det kanske är ett kärleksbrev. Det kanske är en miljon kronor. Men det tror jag inte. Det är säkert en räkning eller nåt. Speciellt eftersom det verkar vara ett företag som heter smart safety som har skickat det. Men det kanske är ett kärleksbrev från någon på företaget som har snott hem kuvert. Kan det mycket väl vara.

Imorgon skall jag se den nya harry potter filmen tillsammans med linus och linnéa. Det blir säkert något det.

Linus ska snart åka iväg en månad till de brittiska öarna. God som jag är så informerade jag honom att man inte kan säga cunt till kvinnor på de brittiska öarna, bara till män, till skillnad mot USA där man kan säga det till båda könen. Det har jag läst i Lemmy's självbiografi. Det kan ju vara svårt med konventionerna i utländska länder. Han kontrade med att man kunde säga det (cunt) till män i köningsberg. Filosofi-nörd-humor. Bra såklart.

Jag och Linus har gått upp till coca cola-league 1 med Morecambe idag. Vi är allt bra på att spela fifa 09. Men det var på vippen.

Han skriver blogginlägg i en rasande takt.

Hej hej!

Han var en riktig sjusovare

Alltså någon som sover ända till sju! Vilken latmask till as. Tänk folk som sover till åtta. Åttsovare. De tar man inte gärna i med tång eller lyftkran. För att inte tala om de som slumrar till klockan tio på söndagsmorgnarna.

Själv skall jag gå upp 05:20 imorgon. Tur att man är en nollfemtjugosovare och inte en sjusovare. Nu kanske man undrar varför jag inte sover till 06:59 (som ju är helt okay, då är man ingen sjusovare). Anledningen till att jag ska gå upp då är för att jag ska jobba då. Jag jobbar på IKEA om morgnarna. Om dagarna spelar jag tv-spel. Battlefield 1943 för tillfället.

Jag ska inte bli lärare. Åtminstone inte på ett bra tag. Allt detta kommer att förklaras i en kommande låt som heter "too cool for school". Men nu jobbar jag alltså på IKEA. Det jag gör på IKEA är att packa upp varor och köra truck. Det trivs jag bra med. Väldigt bra faktiskt.

Jag såg "yes man" idag. Och jag tyckte om dem. Man gillar ju lättsmälta komedier. Samt typ alla andra filmtyper också iofs. Förutom skräckisar, jag blir ju så rädd.

Undrar lite vart mitt plåster tog vägen. Jag var och vaccinerade mig mot TBE häromsistens och kom nu på att jag inte minns att jag har tagit av mig plåstret. Appråpå krämpor så har jag tappat en stortå. Fast inte riktigt. Bara en stortånagel. Fast inte riktigt. Bara cirka 85% av en stortånagel. Den gick och fälla upp åt sidan, ungefär som en vinge. Men likt en vinge så satt den också fast. Så jag fick klippa bort den. Förutom 15% då som sitter kvar. Undrar vad som kommer att hända med de 15%:en som är kvar.

Michael Jackson har dött sen jag senast skrev. Eller, det har han väl inte, jag är tämligen säker på att han fortfarande lever. Men i vilket fall som helst så vill jag meddela att den bästa låten som king of pop har varit inblandad i är "I'll be there" med jackson 5. Nu vet du. Ifall du inte visste.

Det som är bra med sommaren är att glassätande hör sommaren till. Vilket naturligtvis inte bör hindra en från att äta glass på vintern. Men man bör äta glass på sommaren. Det finns inga hinder, inga ursäkter.

Nu ska jag gå och lägga mig. Man är ju ingen sjusovare.

[...] oktober, november

Ja, jag har varit helt sämst på att blogga på senaste tiden. Jag ber om ursäkt. Kanske kommer det en uppryckning, vem vet. I vilket fall som helst så kommer en liten uppryckning i och med detta inlägg.

Allt är som vanligt. Jag tror inte att det har hänt så superduper mycket.

Dagens låttips är Vit Päls låt Varje Stavelse. Igår när jag lyssnade på den höll jag på att svimma för att den var så bra. Och vilken fantastisk text! "Och alla danskar hör Tina Turner [Tina Törner?] då trivs dom som bäst". Jag ska se Vit Päls på torsdag på landet i Stockholm. Det blir nåt det.

Själv så har jag spelat tre gånger sen vi sågs senast. En gång som praktikant-Henrik, En gång som blirger och en gång som son. När jag spelade som praktikant-Henrik så var det på bruksgymnasiets open mike. Jag drog av Bob Dylans "as I went out one morning". Det gick helt okay. När jag spelade som blirger så var det på Kalmar nations open mike (Spela!). Det gick lite sisådär. När jag spelade som son så var det på pappas 60-årskalas, då gick det jättebra. Jag spelade en låt som jag hade skrivit till pappsen.

Men Johnny Johnny's då? Jorå, vi fick en jättefin recension idag. Min favoritdel är "Sådan musik som man har i hörlurarna när ens högsta önskan är att någon ska fråga vad man lyssnar på".

Jag har köpt en playstation 3. Vilket har fått konsekvensen att jag har spelat en hel del Fallout 3 på senaste tiden. Det känns skönt att ha kastats tillbaka till den nuvarande generationen.

Jag såg just pingpong kingen. den gjorde inte lika stort intryck på mig som jag trodde att den skulle göra. Iofs så somnade jag när jag skulle se den igår och idag så satt jag framför datorn och såg resten.

Däremot så gjorde filmen "once" ett väldigt stort intryck på mig när jag såg den för ett tag sen. Så den kan jag rekommendera. Jag rekommenderar också den sydkoreanska filmen "I'm a cyborg, but that's okay". Fin film.

Det har kommit en massa snö. Jag är positivt inställd till den. Fast det är ju kallt när man går ut, men det är inte det värsta. Det värsta är att det blir halt. Jag halkar hela tiden. Alla andra verkar kunna gå på hur bra som helst men jag bara halkar runt som värsta bambin. Jag trodde först att det var mina skor. Men jag prövade gå ut med kängorna idag och det hjälpte inte. Det är samma sak när jag åker buss och det blir plötsliga stop när man står upp. Jag flyger runt som en vante medans andra på sin höjd höjer en smula på ögonbrynen. Jag kan ha dålig balans, men man vill ju inte erkänna att man har brister i balanssinnet. Dessutom har jag alltid trott att jag har ett bra balanssinne.

Man kanske skulle börja blogga lite.

Hare bäst i vilket fall som helst!

juni, juli, augusti, september

Idag är det september. Och har så varit ett tag. Föregående blogginlägg ägde tydligen rum den 13:e juni. Det är ju tråkigt sånt här. När saker går och självdör.

Det har gått ett tag och jag tror att jag fortfarande inte har något att säga. Vi hoppar över de här två och en halv månaderna och fortsätter som om ingenting hade hänt.

Idag har jag hängt. Vad ska man annars göra? Ingen skola idag. Eller nja, högst frivillig skola. Eftersom den var så frivillig och dessutom började klockan 4 så utnyttjade jag min valfrihet och valde att inte gå till skolan. Om den hade varit tidigare så hade jag kanske kilat iväg. Men framåt sena eftermiddagen sådär så börjar ju komediserierna på tv4, vilket innebär att jag får något att göra.

På förmiddagen började jag på en låt om Totoro, men jag kunde inte riktigt genomföra det eftersom holana redan har gjort en fantastisk låt om Totoro. Men man vill ju gärna ha ordet catbus i en låt. Tänk om man hade en kattbuss. När jag blir popstjärna ska jag aldrig åka limo. Jag ska bara åka kattbuss. Gentekniken har ju kommit så långt nuförtiden så man kanske kan sponsra ett forskningsprojekt för att ta fram en kattbuss. Eller så får man använda magi, som jag antar att Totoro gör. Eller använder han genteknik. Hon verkar ju så påhittig den där Totoro så man vet aldrig riktigt var man har henne.

Istället spelade jag in en låt som jag döpte till "the student" eftersom den handlar om studentliv. Mer specifikt, mitt studentliv. Vilket innebär att man ligger i sängen och lyssnar på sorgliga låtar istället för att plugga eller laga mat. Gärna regnar det utanför också.

Igår tittade jag på en blaxploitation-film. Eller jag vet inte om det var en sådan, jag är lite osäker på definitionen, jag tror kanske att det inte var det. Men det var i sådan stil, lite. Den hette "Sweet Sweetback's Baadasssss Song" (sic!). Bra titel på en film. På förtexterna stod det att den var producerad av "The black community" och att den var dedikerad till alla "Brothers and sisters who have had enough of the Man". Bra förtexter. Filmen i sig var inte så värst. Rätt dålig tyckte jag.

Igår tittade jag inte på "allå allå emliga armén". Jag somnade nämligen innan. Synd. Det är ju nämligen en helt fantastisk serie. Jag gör ett nytt försök ikväll. Det börjar 23:40.

Jag har sent om sider kommit på att Bob Dylans "As I went out one morning" från John Wesley Harding-skivan är en helt fantastisk låt. Genom låten är det två ackord (F#m och E) förutom på ett ställe i varje vers där det går upp till A och C#m. Och det är där det händer. Det är där det är så bra att man inte riktigt vet var man ska ta vägen. "I offered her my hand, she took me by the arm" är ju ingen dålig textrad heller.

Imorgon ska jag till skolan. I övermorgon ska jag börja praktisera. He' blir nåt det.

Hare bäst du!