Varm saft och sval honung

Okay, innan jag börjar blogga på allvar ska jag blanda saft och sätta den på värmning.

[...]

Nu har jag satt på saften. Undrar hur långt jag hinner skriva innan det är dags att hämta den. Jag lyssnar lite tyst på honey is cool. Tänk om man vore lika cool som honey is cool.

Jag spelade baby jane på gitarr två gånger tidigare idag. Jag gjorde den nog inte lika bra som honey is cool. Även om jag naturligtvis imbillade mig det. Tur att jag inte spelade in mig själv och lyssnade efter. Det är alltid lika deprimerande.

Jag har spelat in sång på min blivande hit. Det är alltid lika deprimerande. Men jag tror jag är något på spåren. Nu finns det orgel, hitarr, ukulele och sång på den. Det kanske räcker så. Bergis inte. För det blir så konstigt i mitten. Hur tänkte jag där? Det kanske går att fixa. Jag har lagt till två ord till texten dessutom. Båda orden har jag stulit från håkans kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Fast jag har översatt orden. Jag tror att de kommer att göra en hel del.

Undrar om min varma saft är varm. [...] Det var den inte. Den var het. Så pass het att den kokade. Varm saft påminner mig om lumpen när vi var ute i skogen och mös. Jag ska dricka icas blandsaft med svartvinbärssmak. Det är en bra saft det.

Jag gick i skolan idag. Vi hade två (!) föreläsningar. På samma dag. Man skulle nästan kunna tro att jag läser vid en institution som har försetts med ekonomiska resurser. Men så är väl inte fallet antar jag. Vi har ingenting imorgon till exempel. Fast å andra sidan ska vi ut och åka buss på onsdag. Jag har gjort det förr. Men jag frågade idag om jag fick följa med ändå. Det är ju trevligt att åka buss. Och dessutom ha en lärare som berättar saker medans man gör det.

Saften är fortfarande helt odrickbart het.

Jag är lite ensam idag. Som tur är har jag, som sagt haft två föreläsningar idag. Undrar hur det ska gå imorgon. Johan är i Malmö, Nicke jobbar och Linnéa jobbar ju också förstås. Linnéa kom aldrig och hälsade på mig idag, fast hon hade goda skäl. Så det är okay.

Det är skönt att vara ensam ett tag. Men när man har ledsnat på att spela musik och "heroes of might and magic III" så är det lätt hänt att man får lite ångest och blir lite depp.

Undrar vad Ingrid gör imorgon, man kanske ska chansa och ringa na. Na är helt överlägset att säga istället för henne. En stavelse och en stavelse med lite schvung i därtill. Måste man tillstå.

Fortfarande het. Det är jobbigt att bränna sig på tungan tycker jag. Den blir liksom så sträv och så tappar man smaken.

Nu brände jag mig lite på tungan. Vad klantigt. Precis när jag har skrivit att jag tycker det är jobbigt.

Såg på de tre sista avsnitten av klass 9a igår kväll. Påmindes om två anledningar till att bli lärare: kontakt och tårar. De är sammanlänkade. Jag vill gråta när mina elever går ut gymnasiet. Jag vill dessutom att de gråter. Men då måste man vara bra. Det vill jag vara, men just precis nu känner jag mig inte alls förberedd.

Det är drickbart men väldigt varmt. Jag satte lite i halsen också.

Nej, jag vill inte gå och lägga mig. Och varför skulle jag? Jag har ingen tid att passa imorgon.

Jag skulle vilja ha en hund i mitt lilla korridorsrum. Men inte en liten meshund. En mellanstor lagomhund. Det vore mysigt tider som dessa. Jag skulle kunna lägga mig och titta på tv medans den ligger vid mina knäveck och myser. Det vore nåt det.

Jag har fortfarande kvar av saften, och två låtar kvar på honey is cool playlisten. Men nu får det banne mig räcka. För den här gången.

Du är bäst, utifall du hade glömt det.

Det regnar nästan

Något som ju förstås är helt underbart. Finns det något jag tycker om här i världen så är det regn. Jag är lite sugen på att gå ut i t-shirt och bara vara. Du och jag regnet.

Sen sist har jag och Linnéa sett på den tackiga 60-tals-science-fiction-filmen "Barbarella". En fantastisk film på många sätt, jag vet inte om den är speciellt bra men det är något visst med den. Mycket sex och sexuella anspelningar. Och science-fiction, såsom den såg mot slutet av 60-talet.

Igår grillade vi samt gick ut och dansade. Bra gjort naturligtvis.

I fredags var jag på födelsedagskalas hos Hedda. Det var bra det.

Idag tittade jag och Linnéa på ett avsnitt av "inför eurovision song contest". Jag har länge sagt det och jag blir allt säkrare på att Belgiens bidrag är helt överlägset. Om någon påstår något annat så beror det på antingen okunskap eller undermålig smak.

Linnéa drog hem och målade. Så jag tog tag i mina kreativa imperativ och jobbade lite på min nya hit.

Sen drog jag till Nicke och såg på filmen "the bucket list" eller vad den nu heter. En väldigt bra film i vilket fall som helst.

Nu kom Ingrid, så jag ska sluta blogga. Hare bäst!

Ojdå!

Jag såg just att jag ljög en smula. Jag läser inte en kurs i kulturantropologi. Jag läser en kurs i kulturgeografi. Undrar hur bra den här kursen kommer att gå egentligen.

Jag har spenderat en och en halv dag hemma hos mor och far. Och vovvarna. Jag har haft en hel del kvalitétstid med vufflarna faktiskt. Det första jag gör när jag kommer hem är att plocka en massa fästingar på dem. Resten av tiden går till att bygga upp förtroendet igen.

Jag har rakat av mig skägget också. Det började bli långt.

Om en stund börjar min föreläsning. Den äger rum i ekonomikum. Det är nära och bra. Efter den skall jag på intervju. Det är några som skriver en b-uppsats som skall intervjua mig om bloggande och identitet. Det blir säkert roligt.

Jag hittade en sjukt bra melodislinga igår. Låt oss hoppas att det blir en låt av den. Jag har ett tema på låten redan. Låten kanske blir helt sämst, men ingen kan någonsin ta ifrån mig den där melodislingan. Den är helt bäst.

Ikväll skall jag på Linnéas kompis Heddas födelsedagskalas. Det blir bra det.

Ha en fantastisk dag!

Skolan

Jag har börjat gå i skolan. Det känns skönt. Den här terminen har jag inte gått så mycket i skolan, vilket har lett till nån slags ångest i stor utsträckning. Men nu läser jag en kurs i kulturantropologi (igen). Jag har gjort det förr men fixade aldrig tentan. Och om jag inte tar tentan så kan jag inte läsa min examenstermin till hösten. Därför läser jag. Jag tycker om det. Jag har ju fått en ny klass, så det är lite spännande.

Igår morse såg jag Rosa the movie. Den var väl okay, jag vet inte om jag är målgruppen riktigt. Jag och Linnéa såg karate kid 1 i förrgår. Linnéa tyckte om den. Det måste man. Det är faktiskt en genuint bra film. Det tror man kanske inte, men det är den.

Fixade en The beams myspace. www.myspace.com/thebeamsmusic. Kolla gärna in de häftiga bilderna och filmerna. Musiken kommer snart, kan jag tro.

Idag ska jag på föreläsning. Det blir roligt, kan man tro.

En fjäder i hatten

Jag skulle vilja skaffa en hatt och sedan ha en fjäder i den. En fjäder i hatten helt enkelt. Fast inte en sån från fåglar. Det vore väldans roligt.

Men ingen kan bära upp en hatt. Det har Johan berättat för mig. Jag håller nog med. Ingen kan bära upp en hatt. De enda gångerna man kan bära upp en hatt är när man spelar någon slags roll.

Jag skulle vilja ha en western-pianisthatt. Jag tror att de är ungefär som ett vanligt plommonstop fast kanske något högre. Om jag hade en wester-pianisthatt skulle jag ha den på mig när jag spelade en roll. Inte annars. För man kan inte bära upp en hatt.

Vi hade ett gig i bervaldshallen igår. Jag och mamma. Och en massa andra. Det var med alla-kan-sjunga-kören. Organisten som hade anlitats för syftet hade grått skägg och kaptenshatt. En så god organist som någon. Han bar upp hatten, men så spelade han också en roll. Organisterna är ju alltid bäst.

Jag vill ha ett nord electro. Jag är inte rik. Diskrepans.

Idag hoppas jag få avnjuta karate kid 1. Vi får se om Linnéa är upp för det. Hon har aldrig avnjutit karate kid 1. Synd och skam på torra land tycker jag. Jag tror att jag citerar karate kid minst en gång om dagen.

En lite konstig dag

Inte för att det har hänt så särskilt konstiga saker eller så. Men den har gått fort och jag vet inte riktigt var jag har den.

Johan ringde på morgonkvisten och tyckte att jag skulle hänga med på brunch. Jag är inte den som är den. Det var jag, Johan, Mårten, Anders och Ingrid. Efter en smula kringvandrande hamnade vi på storken vid stora torget. Jag åt en brie/salami, om nån undrade.

Linnéa ringde medan vi satt och åt. Hon, Linnéas mamma och Anna skulle åka till Bror Hjorts hus och se på Tove Janssonutställningen och undrade om jag ville med. Anders åkte hem, dock inte på grund av en aversion mot mumintroll. Mårten, Johan och Ingrid följde med mig till utställningen och vi hann dit en stund före Linnéa och de andra.

Vi avnjöt utställningen. Det var lite roliga grejer och det var lagom mycket att titta på. Bra det. Efteråt kom vi på att vi skulle se på film allihopa, förutom Linnéas mamma som åkte hem. Mårten avvek senare också.

Vi hyrde en film på folkes och gick hem till mig och kikade på den. Valet föll på "Tillsammans är man mindre ensam". Ingen av oss hade sett den tidigare vilket ju är en bra grej. Jag har tänkt se den ända sen den kom ut men det har liksom aldrig blivit av. Den fick ganska sval kritik om jag minns rätt, men jag tyckte den var bra. En söt feel-goodfilm. Sånt gillar jag. Man vill ju må bra. Även om jag kan tycka om tunga eller svåra filmer så är det ganska sällan jag är sugen på att se dem. Man vill ju må bra.

---

Det är nattliv på tv. Jag tittar inte så aktivt på det. Det är lite okay att inte kunna ett svar på de pussel som erbjuds i programmet. Men jag blir så frustrerad av de människor som ringer in utan en kvalificerad gissning. Just nu är temat "djur" ordet som söks är katt****. Den första som ringde in gissade på kattuggla. Det är ingen bra gissning alltså.

---

Efter vi hade sett på filmen gick vi och hämtade johans boule-bollar. Sedan spelade vi (surprise, surprise!) boule. Johan vann. Vi misstänkte honom starkt för kardinalsynden tjyvövning.

Eftersom vi hade varit sugna på pannkakor hela dagen gick vi hem till mig och gjorde sådana. Förutom Ingrid som drog hem till sitt föräldrahem.

Vi tittade, efter att vi hade ätit, på tv. Linnéa och Anna drog hem till Linnéa och jag och Johan spelade det utmärkta dataspelet Arcanum en stund, tills Johan blev för trött och gick hem.

Ganska så många aktiviteter under dagens gång, kanske därför dagen har känts lite konstig.

Tjipp!

The Beams och sånt

Igår var det sista April. För ett par timmar sen. Nu är det alltså första Maj. Någonstans i huset spelar dom those dancing days, utanför huligansjunger ett par pojkar "VIK - världens bästa lag". Jag gick förbi dem på vägen hem. För en halvtimme sen kanske. De sjöng då också. Jag kom på att jag borde ha fällt kommentaren: "Är inte det ni sjunger en smula kontrafaktiskt?". Lätt att va efterklok som de säger.

Sista April är en väldigt stor happening här i Uppsala. Folk är som galna och super en massa.

Halv nio kom den gode Spader över. Vi pratade lite och efter ett tag kom Niklas, Linus och Johan över. Vi hängde och Lazer Beam (jag), Plasma Beam (Johan) och Star Beam (Niklas) körde igenom våra sex låtar en sista gång. Det var nämligen så att det fantastiska bandet The Beams skulle hålla konsert.

Konserten ägde rum framför en entusiastisk publik på kyrkogårdsmuren mittemot Johannesgrillen. Tiden var klockan 11. Star Beam spelade gitarr, kazoo och sjöng. Plasma Beam slog på stora trumman och triangeln samt spelade kazoo. Lazer Beam (that would be myself) spelade gitarr, melodika, Banan-shaker, triangel, fingercymbaler och sjöng. Det var runt 25 personer i publiken, kanske 30 och vi blev inklappade tre gånger. Det starkaste intrycket från konserten var gossen som utbrast "Det här är den bästa spelning jag vart på!". Och det måste det ju rimligtvis ha varit, skönt med någon som sätter orden på allas läppar. Han borde dock kanske ha sagt "Det här är den bästa spelningen jag vart på och någonsin kommer att vara på!".

Scenen alltså, det är där jag hör hemma. Egocentrisk som jag är. Det är det man vill göra, stå på en scen och bli en smula älskad. Jag tror dessutom att jag kan vara ganska bra på scen, jag har inte så mycket hämningar och sådär. Jag är knappast en skicklig musiker, vilket jag tvingas kompensera med att försöka ha någon slags utstrålning och energi på scen. Och i ett liveframträdande så är faktiskt det som händer på scenen väldigt viktigt, vill man ha ett magnifikt musikaliskt framträdande så kan man ofta finna det vid inspelningar (blirgers inspelningar allt som oftast undantagna).

Efter konserten drog vi hem till mig och hängde ett tag.
Sen drog vi till ekonomikumparken och hängde.
Sen drog vi till Norrbyhus och dansade.
Sen sprang jag och mötte upp Linnéa och hennes kompisar från Umeå.
Sen gick vi till ekonomikumparken.
Sen gick vi hem till mig.
Sen mötte jag upp några vänner.
Sen grillade vi.
Sen drog vi hem till mig.
Sen drog vi till en privat fest i svartbäcken.
Sen drog vi hem till Johan.
Sen drog jag hem hit.
Sen är vi framme i nutid.

Sammanfattning: en rätt bra sista April ändå.

Känns bra. Undrar var och när nästa Beams konsert blir. En kompis till Johan spelade tillsammans med en annan inne på en resebyrå. De satte upp lite affischer dagen innan och gick helt sonika in och genomförde en spelning, utan att säga något till resebyrån. Hur bra som helst. Nåt sånt vore ju väldigt roligt. Men det blir ju lite antiklimax om man blir utkörd.

Jag skulle vilja blogga oftare. Men jag kommer mig liksom inte för.