Fredagskväll och sådär. Jag har spelat pingis och druckit öl. Jag har kastat dart och druckit öl. Jag är lite full men inte så väldans full. Alltså lite full. Jag tycker inte att det är så häftigt som man kan tro att jag tycker. Dock tycker jag inte att det är ohäftigt. Det är väl neutralt? Eller? Ibland ser jag på fulla människor och tycker de är lite sämre än mig. Moraliskt förträfflig som jag är. De är unga brukar jag tänka. Och visst måste man ge ungdomen lite spelrum. Och de som inte är unga är ju ungdomliga, vilket ju naturligtvis inte är dåligt. Men visst är de lite sämre än mig. Jag som alltid blir lite lagom full när jag dricker. Eller så blir jag trött. Inte blir jag som dem inte.

På vägen hem från Uplands nation beställde jag en pizza på johannesgrillen. Inte för att jag var jättehungrig. Märkligt alltihop. Kulturell betingning kanske. Jag har ätit halva. Nöjd.

Folk har varit som galna idag. Hetsat runt ute i sommarkläder och nya solbrännor. Har de inget bättre för sig? Det har de förstås inte, för vad skulle det vara?

Igår Picknickade jag, Carolina, Ingrid och Johan. I en park dessutom, som om det inte vore nog på excesserna. Efter picknickandet drog vi hem till Johan och tittade på en film som vi hade hyrt. Filmen var "punch-drunk love". Huvudrollerna innehas av Adam Sandler och Emily Watson. Det är en romantisk komedi. Adam Sandler spelar sin vanliga roll. Och jag gillar det. Jag gillar faktiskt Adam Sandler. Dessutom är det faktiskt en väldigt bra film. Ganska konstig och arty. De som normalt sett avskräcks av Adam Sandlers namn bör för sin egen skull inte låta sig avskräckas i just det här fallet. Jag kan identifiera mig lite med rollen han spelar i filmen; självföraktande, naiv och tafatt.

Det kan vara så att jag går till Johan och tittar på NHL-hockeyn. Den börjar typ två eller nåt. Men det är så lätt hänt att man bli lite trött. Till exempel är jag det nu.

Så trött att det här får bli näst sista meningen.

Hare helt bäst.